Jag har sammanställt innehållet för min egen del och passar på att dela. Det är korta anteckningar vilka jag inte alltid kompletterat med sammanhang. Mer information och powerpoints från detta och alla tiotalet samtidiga seminarier jag inte var på hittas här: http://www.vaxjo.se/-/Vaxjokonferensen—startsida/Forelasningsmaterial/
Innehåll:
Nationella perspektiv
Att varumärka skolor
Internationella perspektiv
Förväntningar på lärarrollen
Yrkeslärande och John Dewey
Samhällstrender
Nationella perspektiv
Skolan är det enda verktyg vi har att bryta en individs sociala arv. Vill vi ge en människa friheten att forma sin framtid är skolan vägen dit. Klyftorna ökar mellan svaga och starka grupper i samhället och dessa förstärks under tiden i skolan. Skolan har en enormt viktig roll att fylla för att kompensera för det.
Skillnaderna mellan undervisningen kan lika gärna skilja på en klassrumsvägg som på stadsdel och landsända. Ansvaret ligger inte på den enskilde eleven. Barnen måste inspireras för att lära sig och ha de yttre förutsättningarna. Läraren måste få redskap att göra bra kunskapsbedömningar i unga år och redskap att påverka och följa upp. Politiken tar inte ansvar för vad de borde. Ansvar delegeras ner till rektor och lärare med urvattning som följd.
1/10 är rädd för att gå till skolan. 2/5 tycker att läraren ingriper allt för sällan. Allt administrativt går att delegera. Ledarskapet är ofrånkomligt. Men det är inte lätt att måla en galopperande häst…
Flickor med utländsk bakgrund får i allmänhet bättre resultat än svenskfödda pojkar. Zlatanboken rekommenderas varmt.
Systemet är anpassat efter tjejer, det sätts egna mål och duktighet premieras. Gruppnormerna styr och skolan är inte anpassad efter gruppnormerna. Tävlingsmoment kan vara viktiga för vissa killar. Skillnaden i kunskaper kan bero mer på vilken undervisning eleverna får än om elevernas förutsättningar.
Finland sätter in stöd tidigt. Pga tidig uppföljning. Beskrivningen av vad skolan ska göra åt de tidiga problemen saknas. Insatsen ska vara riktad not hur man strukturerat undervisningen, inte individen.
Den som klarar marshmellowstestet har större statistisk chans att klara skolan. Det är en förmåga som går att träna upp och en viktig färdighet. Vad för test? Googla bara… 🙂
Självstyrning är det viktig även för lärare. Det saknas forskning kring undervisningsformer. Vi har förskjutit fokus från undervisningen till kommunikation med individen. Tydlig resultatuppföljning ger större frihet till lärarna. Haninge/Botkyrka är bra exempel om jag minns rätt.
IG är självuppfyllande och vi har en massa barn som sitter hemma och ramlar mellan stolarna.
Att varumärka skolor
Bengt Åke Gustavsson
Vi har en generellt usel kultur inom skolan. Skolans kulturstrategiska frågor är frånvarande.
Skolan är ett moraliskt projekt. Marknadsföring är så mycket mer än logotype och kampanj.
Av förklarliga skäl är det friskolor som varit drivande i arbetet. Politiken har varit oförberedd på friskoleexplosionen.
11,1 % av eleverna går i friskolor. Mer än 50% i Stockholm. 42 i Gbg , 25 i Linköping.
Norrköping 30. Situationen uppfyller inte alla kraven på en marknad.
Konkurrensmedel :
Pris – går bort
Produkt – värden ( livsvärden, värderingar, kvalitet – komplicerat att mäta )
Plats – ( låg påverkan så länge som det ligger centralt – landsbygden straffas. Lokalerna spelar däremot en väldigt stor roll. )
Kommunikation – ( promotion ) – Stor inverkan.
Värden som konkurrensen kan byggas kring:
Lärarnas utbildningsnivå
Rektorers dito
Programinnehåll
Specialprofilering
Antal lärare per elev
Organisationer har tre typer av kollektiva resurser:
Strukturkapital – budget, lokaler osv
Kommunala skolor har bättre resurser än friskolor
Humankapital – lärare per elev, utbildningsnivå, rektorsutbildning
Kommunala skolor är bättre än friskolorna
Symbolkapital – varumärke, imagination value, myth value, ethos. Människan är en meningssökande varelse. Lindberg 2010 – ethos viktigt för framgångsrika skolor.
Identitet, kultur och ethos straffar kommunala skolor när eleverna väljer.
Dessa tre interagerar med varandra. Ett stark ethos kompenserar resultatmässigt för dåliga lärare och inputelever. Retoriskt ska man lägga det som att den kommunala skolan inte är sämre än friskolorna.
Analysera vilka målgrupper som friskolorna riktar sig mot.
Promotion
Vilka bilder ger skolan av tiden där. Är det en resa?
Placerar man in eleverna i en bild/myt som innefattar framgång?
Vilken hållning står vi för?
Livsviktigt för organisationer som lever på det personliga mötet.
Sjukvården, skolan, tjänsteleverantörer…
Reklamkampanjer är som smink som rinner av när det regnar. Marknadsföring är en prästerlig grej.
65% kontra 45% av rektorer i friskolor/kommun pratar om sin skola som ett varumärke.
Koncernfriskolor arbetar medvetet med varumärkesbyggande 50 kontra 22 procent. Hänger mycket på rektorernas vidareutbildningsgrad. Skolor i områden med bättre ekonomi är mer benägna att arbeta med det. Mer formellt utbildade lärare är mindre benägna att arbeta med varumärke. – kunden har inte rätt men professionen är i motsatsförhållande till marknaden. Facket i kommunala skolor är mer positiva än i friskolor.
Skolor med hög elevariation är mer positiva. Förklarligt.
Skolor som har jobbat med sitt varumärke har i högre grad:
– uttalad anställningspolicy
– ledarskapspolicy
– upplevd högre attraktionskraft
– visionsformulering
– strategiska diskussioner
– värdegrund utöver den generella
– utveckling av den specifika andan på skolan
– betygs- och meritvärdesutveckling något högre.
Vm-skolor mer organisationsutvecklade – bättre lokal styrkraft och har en tydligare och medveten bearbetad lokal identitet. Icke vm- skolor kännetecknas av förvaltning.
Varumärket
Utan skillnad ingen mening!
-> positionering . Viktigaste att nå: ”to the minds and hearts of people”
Ärevördiga gamla skolor måste profilera sig på just det eller tappa i trovärdighet.
Internationella perspektiv
Sträng utformade skolexpansionen utifrån svensk OECD studie.
Traditionen med ett stort svenskt inflytande i OECD har därefter fortsatt.
Pisa slutsatser:
Klasstorleken har ingen bäring på resultat.
Mer pengar leder inte till bättre resultat.
Bra resultat och jämlikhet kan samexistera.
Piac nytt verktyg – Sverige är med. 2013. 16-65 åringar
Förhandsinfo:
Stora skillnader i arbetsorganisation och struktur spelar större roll än formell kompetens.
Trender:
Human kapital går upp inom OECD
Socialt kapital (förtroende) går ner.
Det finns inga rationella beslut utan en emotionell del. (Understanding the Brain – på OECDs hemsida.) Frontloben blir färdig vid 25-30 års ålder…
Föreslag att öka pengarna för livslångt lärande inom EU (Erasmus) med 70%. Här finns pengar att hämta.
Pengar för att studera 3-10 månader i annat land.
Sxerige är en attraktiv partner i samarbeten. Reflektion kring den Svenska kulturen. I Frankrike Bretagne får man diplom från borgmästare och landshövding för sin samhällsinsats när de kommer tillbaka. I Sverige är utbildning inte viktig.
Intressant programresutlat:
För dropouts (lågpresterande elever som man satt i utbyten) ökade medverkan i programmet deras rörelseradie och de blev i högre grad mottagliga för andra insatser. Slutsats: Skicka inte de bästa eleverna utan blandad grupp man vill lyfta.
Lärarintaget för naturvetenskap är vrålkasst. Vi är nere på ett tjugotal antagna på riket i vissa ämnen förra året.
Betyg styrs i stor grad av vilken skola man går på.
Friskolereformen gjordes i USA 1988 Education reform act. Sverige har det mest extrema systemet i världen. Samlingsbegreppet för marknadslösningar i offentlig sektor är new public management.
Varför har läraryrket blivit så komplicerat? / Förväntningar på lärarrollen
Skolan fokuseras mot mätbara ämnen. Det leder till att skolorna med alla medel försöker frisera siffrorna. Test och val underminerar utbildningen (Diane Ravage). Lärarna blir väldigt styrda och demotiveras.
Interna villkor spelar störst roll (Ball 2011). Organistationsstruktur spelar lika stor roll som elevunderlag.
Ett sätt att skapa status i läraryrket är att låta de bästa eleverna få praktisera som lärare.
Den viktigast faktorn för att skapa status för läraryrket är att skapa förutsättningarna för att lärarna ska kunna framstå som professionella. Det förutsätter självstyrning (egen reflektion).
De politiska vägvalen är mellan det reaktiva och proaktiva. Resultatstyrning vilket leder till att läraren blir en utförare. Resultatinformerad vilken är den tillitsfulla vägen där lärare blir kreatörer. Och den vill vi se mer av.
Yrkeslärande och John Dewey
Vi saknar likvärdig betygsbedömning ute på skolorna. Det är tankeprocesserna som är det viktiga inte att ge rätt svar enligt Dewey, vilket ger oss ett dilemma mellan mätvilja och verklighet.
Samhällstrender
Qwe Wikström
De idéburna åsikterna är borta ur debatten.
Idealen från populärkulturen styr ungdomen istället för samhällsinstitutionerna -> Estetisering av ideal. Normgeneratorerna finns i den massmediala kulturen. Massmedia har blivit verklighetsskapande till skillnad från verklighetsskildrande.
Man erbjuder varor för att överbrygga klyftan mellan det ideala och det reella.
Mannens blick är på väg att invadera Pippi Långstrump.
Skavlan och liknande program fyller tomrummet för de samtal vi själva inte får till.
Religionen krymper men andligheten ökar. Ett andligt anslag är vinnande.
Feministiska och miljöröresler ökar.
Vänliga hälsningar,
Anders
Anders Monemar 