Rapport från konferens om barns psykiska ohälsa hos socialstyrelsen, Stockholm, 17/10 2012

Här är mina anteckningar från Socialstyrelsens konferens om barns psykiska ohälsa igår i Stockholm.
Här är fulla programmet: http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/konferenser/Documents/KonferensBarnspsykiskahalsa121017.pdf

 

Erfarenheter från nationellt utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa

Inom 11 av instruktioner som fanns nationellt för arbete kring psykisk ohälsa fanns innan projektet, över 228 metoder i materialen. En försvinnande liten del av dessa bygde på vetenskapliga evidens. 20 projekt med fokus på effektutvärdering och förebyggande metoder görs inom ramen för nuvarande satsning. Slutförs 2015. Intressant för oss är en studie om förebyggande insatser i förskolan som hålls i av högskolan i Jönköping. Annat projekt, vägledning för elevhälsa, klart 2013.

 

Barn och ungas psykiska ohälsa
Per Gustavsson Liu

Skolframgång är viktig för kidsen på lång sikt. Förskolan också i ett ömsesidigt förhållande. Barn som halkar efter åldersmässigt i skolan mår mycket sämre och har sämre kamratrelationer än andra.

Gruppen som inte har det bra är väldigt liten. Tjejer har i huvudsak introverta problem, killar extroverta. Flyktingar är utsatta men flickor bryter ofta den trenden.

Beteendeproblem är en riskfaktor för att mobba, bli mobbade och må sämre. Struktur är viktigt! Ju mer bråk på en skola, desto mer mobbning. Mycket beteendeproblem ger mer mobbning och mycket mobbning ger sämre psykisk hälsa för alla andra barn. Spridning. Flytt mellan skolor är en stor riskfaktor för mobbning. Flyktingar mobbas ofta om det finns hög andel svenska elever. Högre effekt ju mer exotisk man är. Väldigt stor skillnad mellan skolor. Mindre ort är en riskfaktor i nian men annars finns en stor oförklarad skillnad när man skalat bort alla kända förklaringsmodeller. Växelvis boende är bättre än att bo med en förälder och nästan lika bra som att bo i kärnfamilj. (!) Att inte bo med föräldrar är värdelöst.

Elever på högpresteramde skolor mår bättre än annars. Dock inte om de bor med ensamstående föräldrar.
Tonåringar har mer psykiska symptom.

 

Våld och försummelse i barndomen – hur vanligt är det och vilken hjälp fick man?
Anna-Karin Andershed

Majoriteten av unga utsätts för någonting under uppväxten.

3-15% utsätts regelbundet för fysiska övergrepp eller försummelse.
22% rapporterar att de utsatts för fyra olika övergrepp under barndomen.
Upprepad utsatthet och polyviktimisering (fler utsattheter samtidigt) slår hårt på psykisk ohälsa.
Bevittnande är en faktor oavsett sammanhang.

Utsatthet är sällan en engångsföreteelse.
I skolan sker egendomsövergrepp och våld, på allmän plats och hos tredje part sker sexuella övergrepp.
Jämnåriga på skolan eller tidigare partner är oftast förövarna. Familjen är sällan förövare.
Upprepning har en stark påverkan på psykisk hälsa. Enstaka tillfällen lämnar tydliga spår.
Väldigt vanligt att enstaka individer (tjejer) blir utsatta på väldigt många olika sätt.
Bland pojkar är sexuella övergrepp frikopplat från övriga utsattheter.
Ju fler utsattheter, desto fler problem. Linjärt samband. Kopplar även till självskadebeteende.
Funktonsnedsättningar ger 1,5 till 2 gånger vanligare för alla typer av utsatthet.
Anmälningsgraden är 13% för sexuella övergrepp, 16% för fysiskt våld.
Frånvaro av problem finns hos 22% i vuxen ålder bland de som utsatts för multipla saker.
25% av de som varit utsatta och inte mår bra har fått professionell hjälp. 36% har sökt stöd på egen hand.
Slutsatser:

En utsatthet kan vara indikator för flera.
Måste fokusera på barn med funktionshinder
Kommunikation med klienten är a och o.
Personal i skolan har ett stort ansvar.

 

Hur kan vi samverka för barnens bästa?
UPP-projektet Sörmland

De värsta busungarna har värre föräldrar eller inga.

Det finns ingen poäng att samverka med landsting om inte kommunens interna samverkan fungerar först. Extremt viktigt att få ansvariga kommunalråd men helst högre att leda samverkan för att få rätt riktning i den egna organisationen.
Krister Pettersson Nyköping, har jobbat med att flytta resurser från gymnasiet till de tidiga åren. Goooogla!
Det finns för lite kunskap om förskolans betydelse vilket socialstyrelsen nu adresserar.

 

Småseminarie Prevention i skolan

PS – utgår från inlärningspsykologiska metoder med evidens i andra program.
Grundprinciper: prosociala möjligheter, tydliga förväntningar, uppmärksamhet för prosociala handlingar
Siktade på att stötta alla elever på skolan, inte bara barn med problem. Pedagogen är medberoende i problembarns beteenden. 80% av skolpersonalen skulle vilja för att det skulle köras.

Norskt program som förebild – PALS

Basen är :
Normer – kondensera ner alla regler till max sex stycken tydliga regler.
Konsekvenser – uniforma konsekvenser för normöverskridelser
Positivt ledarskap – i enlighet med Komet och Cope
Föräldraforum – föräldramötena förlängs med tjugominuters samtal om uppfostran. Utbildningsmoduler för personalen. Implementerande av basen under ett år, sen en modul per termin under andra året. Utbildningsteam med skolbakgrund, 1 psykolog, 2 lärare plus projektledare

Utan att lärarna och ledningen vill, så går inte detta att implementera.
Stor risk att skolorna är tidsoptimistiska och inte hinner med samt att existensen av en informell ledningsgrupp sabbat upplägget.

Det finns en stor skillnad mellan skolor som tagit till sig av informationen och de som implementerat den. Det är väldigt svårt att få kunskapen att omsättas. Drivande skolledning och tid att implementera samt att skolan kunde bemöta kritik och stötta i arbetet var viktigt för att det skulle funka. Drevs i Sthlm av socialtjänsten. Resultaten kommer 2013.

 

Del 2 Uppförandeproblem i förskolan
50 % av de som visar uppförandeproblem i förskolan får problem senare i livet. Risken ökar ju tidigare den debuterar. Problemen uppstår på gruppnivå vilket gör det svårt att identifiera individen initialt.

Om inget görs får det acceleration i gruppen under grundskolan. Detta kopplar bland annat till depression. Bland de som inte får insatser är det bara 15% som klarar sig ifrån psykisk problematik. Väldigt dålig koppling mellan förbättringar i hem kontra skolan. Hälften hoppar av behandling. Väldigt svårt att motivera föräldrar till behandling. De ser inte sina problem.

En lösning: Marte meo kombinerad med samorningssamtal.

Man använder sig av videoinspelningar av inlärning och lek för att hitta förbättringsmöjligheter. Inga avhopp under studien, signifikanta förbättringar. Randomiserad studie just nu i Skara och Härryda. Prel resultat: ger väldigt bra resultat för alla barn men bör kanske bara använda för de med grövsta problem eftersom det är dyrt.

 

Socialstyrelsens vägledning om samverkan

Det finns ofta en stor otydlighet kring vem som bär huvudansvaret för ett barns problematik. Socialstyrelsen håller på att ta fram en vägledning för att utforma ansvaren. Lagarna som styr på området har inte skrivits i samklang. Barnen får ett bättre slutresultat om samverkan inom kommun och landstinget byggs upp tillsammans med ett strukturerar arbetssätt med tydliga målgrupper. Otydliga uppdrag inom verksamheterna ställer ofta till det. Detta måste vara glasklart. Handbok för styrsystem existerar redan.

 

Vilka effekter har föräldrastödsprogram?

Håkan Stattin

Föräldrastöd i grupp är lika effektiva som individuell behandling och är billigare.

Cope
De otroliga åren
Komet
Connect
Första studien i världen som tittar på flera program och effektivitet. Alla är lika effektiva på nästan alla sätt och ger rejält med effekt oberoende av socialdemokratiska effekter. Alla utförande gör lika bra jobb.

Starka effekter i korttidsperspektivet. 8% får ingen förbättring eller liten försämring. Effekten håller i sig efter ett år. Connect och Cope är preliminärt mest kostnadseffektiva. Mest kostnadseffektiv var att ge boken fem gånger mer kärlek. Att läsa den boken ger halva effekten av ett föräldrastödsprogram.

Länkar av värde:

http://www.priobloggen.se

http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2010/2010-3-9

Annonser