Seminarium av Caroline Petersson från magasinet CAMINO om hur man skapar beteendeförändringar hos individ och samhälle. På Linköpings statsbibliotek, 2012-04-26. Länk till inbjudan.
Sifo har gjort en undersökning, Miljösverige, som visade följande när det gäller hur svenskarna ser på miljön:
38% är miljövänner
18% är opportunister – ex. de köper bil med miljöbilspremie men köper inte ekologisk mjölk/frukt.
25% strutsar
19% är uttalat anti miljöfrågor
Utan att lägga någon värdering i det framhölls det att den sista gruppen genomgående hade låg utbildningsgrad.
58% kan tänka sig betala mer för eko-varor samtidigt som 4-7% av varorna i butikerna är eko.
Detta gavs som inledning varefter vi tog oss an Mindspacemodellen för beteendeförändring:
Messenger
Ser vi upp till?
Gillar vi den?
Då lyssnar vi på dem.
Incentives
Norms
Vi agerar för att vara som andra.
Vi är suckers för att synas i gruppen
…generellt så ökar vi vår energianvändning idag.
Default
Vi har alla inlärda beteenden som är svåra att bryta.
De måste man ta hänsyn till på makronivå.
Salience
Vi söker stimulans (åter igen, utan värdering, vackra mäniskor säljer)
Priming
Hur information påverkar senare beslut.
Tips: http://valuesandframes.org/
Affect
Rädsla leder allt som oftast till förnekelse
Commitment
Vi vill vara konsekventa.
Ego
Vi överskattar oss själva, både som individer och kollektiv.
När vi utformar budskap ska vi helst inte ens nämna att det finns mäniskor som gör fel. Vi är enormt styrda av gruppnormer och uppfattar vi att det finns en grupp som gör fel så jobbar vi undermedvetet för att passa in i den gruppen. Givetvis helt irrationellt men det är grundbulten i all framgångsrik kommunikation.
Dan Ariely, (personlig anmärkning: har en fantastisk kurs på coursera)
Ett exempel från hans forskning är utformningen av frågeformulärens påverkan på organdonation. De länder som har en hög vilja till organdonation har alla utformat sitt formulär så att man ska sätta ett kryss om man inte vill donera, inte tvärt om. Denna enskilda detalj överskuggar vida alla andra möjliga förklaringsalternativ, när man ställer dem mot varandra.
Tim Kasser och Tom Crompton menar att mäniskor instinktivt stöter bort åsikter som inte passar med deras identitet och värderingar. Ska man bygga ett budskap måste det byggas utifrån målgrppens värderingar och markörer.
Kari Marie Noorgard – Living in denail. Vi har ett behov av att känna positiva känslor. Vi förskjuter det jobbiga. Med andra ord vinner man alltid på ett positivt anslag.
Ex. Att basunera ut att var fjärde matkasse slängs är inte ett budskap som skapar förutsättningar för en effektiv beteendeförändring.
Not: Bäst före märkning
Bara kött och mejeri har lag på bäst före datum. För torrvaror används de bara för att visa när de kan börja tappa i smak eller utseende.
Miljöhoten är komplexa och väldigt svåra att ta på. Det speglar sig också i att när man tittar närmare på hur människor med sympatier för miljöfrågan faktiskt agerar så handlar väldigt många rakt i strid med sina åsikter. Man uppfattar rätt beteende som en uppoffring och strukturella hinder gör det ofta svårt att nyttja alternativ om de alls finns.
Vill vi åstadkomma förändringar så bör det vara genom att ge bekräftelse. Det stöds av all beteendeforskning och ligger till grund för bland annat allt föräldrastöd och modern forskning kring barnuppfostran.
Piskan är med andra ord ett otroligt dåligt vapen.
Ett exempel är Helsingborg som ger gratis busskort till alla som tar examen eller flyttar in. Det minskar tröskeln till förändring och skapar goda vanor.
Grundtesen för den som vill förändra måste vara att ingen orkar genomföra en förändring själv. Ordagrannt är det ju givetvis inte sant. Är man väl motiverad och arbetar systematiskt så går det bra. De förutsättningarna är otroligt sällsynta när man ska påverka någon annan.
Carolines tips till de som vill läsa mer:
Alan Carr: Sluta röka – om hur man bygger en personlig förändring
Anders Monemar 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.