Elsa Rudsby Strandberg, Statens folkhälsoinstitut

”Ge barnen kärlek, mera kärlek och ännu mera kärlek, så kommer folkvettet av sig självt.” Astrid Lindgren

All föräldrastöd bygger på frivillighet. Detta är extremt viktigt för framgång. Det faller sig lätt att börja tänka i banor om att det finns föräldrar som man borde tvinga till utbildning. I praktiken är det mycket sällan som sådana situationer uppstår. Samtidigt finns föräldrar som inte vill ha stöd.

Framgångsfaktorer:
Centralt placerade samordnare
Samlokalisering av liknande verksamheter
Strategi för föräldrastöd

Föräldrarna spelar en enorm roll för ett barns utveckling. Relationen är en skyddsfaktor för väldigt många problem, framför allt psykiska hälsofaktorer. Stuart Brown 2006
Hälsofaktorer:
Beteendeproblem
Depression och ångest
osv, osv…

De egenskaper hos föräldrar som barn bedömer som viktigast är att de är snälla och lagom stränga. Alla barn har behov av någon form av fasta ramar. Framförallt ungdomar vill göra saker tillsammans med sina föräldrar.

Föräldrastöd är brett. Nationella strategin går ut på att alla föräldrar som har barn mellan 0-17 år ska erbjudas universellt stöd i sitt föräldraskap.

Man räknar med att 15% av alla barn är i någon form av riskgrupp.

Föräldrastödet är spritt på:

Mödra- och barnavårdscentraler
Öppen förskola
Familjecentral
Förskola
Skola
Socialtjänst
Barn- och ungdomspsykiatrin
Föräldrarådgivning över telefon och Internet
Strukturerade föräldrastödsprogram

Effektiviteten i föräldrastödsprogrammen beskrivs av Furlong mfl (2012

Programmen minskar barnens beteendeproblem
Stärker föräldraskapet
Minskar föräldrastress, ångest och depression

Framgångsfaktorer
Att kartlägga och marknadsföra
Satsa på mångfald, variation och tillgänglighet
Avsätt resurser – att ha EN samordnare gör stor skillnad
Ekonomiska incitament biter
Samverka
Följ upp och utvärdera

Örebro, Västervik, Uppsala, Linköping och Umeå har deltagit i forskningsprogram

I Bengtsfors har man jobbat genom föreningslivet. Skara har sett besparingar på omhändertaganden och stöd senare i livet som ett direkt resultat av föräldrastödet. Karlmar har använt bokcirklar.

Uddevalla har gjort en utbildning i gruppdynamik, ledarskap och retorik för att stärka upp de som håller i utbildningarna. Vissa kommuner har arbetat med radioreklam för att öka deltagandet.

Det är mindre vanligt att man kartlägger efterfrågan eller avsätter särskilda medel.

Det finns en nyframtagen handbok i föräldrastöd där alla resultat finns beskrivna.  http://www.fhi.se/Publikationer/Alla-publikationer/Nytt-om-foraldrastod/

Programmet för dagen var: http://www.fhi.se/Documents/Aktuellt/evenemang/2013/Foraldrastod_Ostergotland_4.pdf

Föräldrastöd och kostnadseffektivitet
Inna Feldman, hälsoekonom, Uppsala universitet

Hälsoekonomisk analys är att jämföra två insatser med samma syfte och se på uppnådda hälsoeffekter och deras kostnader. Ofta men givetvis absolut inte alltid ger dyrare insatser mer bang for the buck.

Nilsson, Wadenskog (Skandia-modellen):

En stor del av kostnaderna för utanförskapet skulle kunna undvikas om man vidtar nödvändiga insatser.

Problem och förutsättningar:

Lång tid mellan insats och effekt
Långtidsuppföljningar visar på minskade beteendeproblem och större social anpassning.
Det saknas Svenska studier med längre tidsperioder.
Internationella studier visar på att varje satsad krona kommer 3-11 gånger pengarna tillbaka.

Det som Inna Feldman har tittat på räknar bara med den ekonomiska vinsten av hälsoeffekterna för barnen och bortser från de positiva effekterna för föräldrarna. Däremot tas deras kostnader med.

Ett timme fritid beräknas som vara värd 70 kr. Parantes men den känns väldigt konservativ (är den statliga schablonen).

De besparingar man räknar med är nyttjande av psykolog, kurator, sjukvård och annat samhällsstöd för utagerande barn.

Ferguson m fl. 25 års uppföljning av 1300 barn. Utagerande barn har:
6 ggr högre risk för kriminalitet
10 ggr högre risk för psykiska problem
2 ggr högre risk för arbetslös
5 ggr högre risk för socialförsörjning
mm

Kostnader:

Utbildning av en ledare kostar mellan 4-34 tusen kr per ledare beroende på geografi och vilket föräldrastödsprogram det gäller. Investeringens effektivitet beror på hur länge och mycket utbildaren använder sin kunskap.

Driftskostnader ligger mellan 2-52 tusen kr per fullt program.

I genomsnitt ligger kommunens kostnad på 3000 kr/barn
Räknar man istället på samhällets kostnader hamnar de på 4000 kr/barn.

Hälsoeffekterna:
Om vi bara räknar på de fall där barnen har kliniska problem så får vi fram siffror på avvärjda kliniska fall. Här räknar vi först effekt ett år senare.

Kostnadsanalys:
Ett barn med utagerande beteende kostar per år:

Kommun 82 000 kr/år
Samhälle 88 000 kr/år

Cope ger 3 ggr pengarna i avkastning under år 2.

Internationellt står sig resultaten väldigt väl. Det innebär att man hämtar igen pengarna för de flesta programmen under det första året. Cope är mest kostnadseffektivt. Om man alltså ringar in rätt barn är föräldrastöd självfinansierad verksamhet.

Slutsatser:
Om effekten kvarstår får man tillbaka pengarna snabbt.

Problem:
Effekterna för föräldrar är inte med. Här finns ytterligare positiva effekter att hämta hem.
Även underskattat på att man uteslutet andra beteenden än utagerande.
En åhörare tog upp att syskon inte finns med i kalkylen. Detta räknas inte som vetenskapligt godtagbart, även om man kan tycka att det är relevant.
Man har inte kunnat räkna på skolk och alkoholkonsumtion.
Den långsiktiga analysen saknas. Det krävs fler svenska studier med bra kvalitet och svensk kontext.

Modersmålspersonalen – en viktig resurs i i föräldrastödsarbetet

Mats Mikiver, projektledare, Linköpings kommun

Linköpings kommun lägger 1,3 miljoner på föräldrastöd. Ett barn på institution kostar 1,3 miljoner om året.

Familjecentraler i sju stadsdelar, första 2004 och har deltagit i FHI:s föräldrastödsprojekt 2010-2013.

En av de största riskfaktorerna för barn i behov av föräldrastöd är skolresultaten.

Problem: Det är svårt för föräldrar med utländsk bakgrund att få information och delta.

Closing the Gap Marmot kommissionen (Läs!)

Nyanländas primärbehov:
Förstå samhället
Att ingå i ett sammanhang
Språket
Barnens utveckling

Behov för föräldrastöd:
Möjlighet att diskutera på sitt modersmål
Lära sig om hur de kan hjälpa barnen
Möjlighet att träna svenska
Praktisk hjälp med myndighetskontakter

Identifierade brister hos föräldrar (oavsett etnicitet, dvs, gäller lika för etniskt svenska föräldrar)
Kolla sliden som jag inte hann skriva av.

Modersmålspersonalen är nyckeln!

Dubbel kulturkompetens
Hög trovärdighet hos föräldrarna
Särskilt utbildade i föräldrastöd

Det förutsätter att de kan komma loss från ordinarie arbete för att göra detta. Linköpings kommun har 40 ledare som kan 15 språk.

Safia Barai från Somalia, brobyggare i Berga berättade om hennes arbete och tog frågor. Hon är Cope ledare på somaliska. Kuriosa: Håller bland annat cykelkurs. Hon upplever att det finns mycket arbete kvar för att nå alla föräldrar i målgruppen.

Fartoum Achmed, brobyggare Linköpings kommun
Vinsterna i att integrera programmen med språk och integrerande utbildning framhölls. Det ger stora dynamiska vinster åt båda hållen.

Mats hade en mycket bra slide på hur familjestrukturer förändras när familjer kommer till en ny kultur när de inte kan språket. Forskningsmedel har just beviljats för att utvärdera vilka vinster som uppstår i barnets lärande till följd av upplägget som bedrivs.
Slutsatser:

Åtgärder som har utlandsfödda som målgrupp kräver brobyggare med kulturell och språklig erfarenhet för att kunna bedrivas.

Att tänka på när vi pratar om utsatta grupper:

Varje individ har stora möjligheter om det finns:
Engagerande föräldrar
Samhällsstöd
eller inre vilja hos barnet.

 

Här fick vi som deltog från nämnden bryta dagen för att sätta oss i det ordinarie nämndsammanträdet.