Jag rekommenderar den här läsningen för en vidgad ingång till utformningen av jämställdhetsbonusen. Jag ger inte hela svaret eller styrker sambandet i varje led men för att upprepa, den nuvarande utformningen ger troligtvis negativa effekter. Jag vill ge lättfattligt teoriramverket med avstamp i en summerande film:
http://www.youtube.com/watch?v=u6XAPnuFjJc
Den här artikeln ger ytterligare kött på benen.
Tre viktiga studier som sticker ut och berör just moraliska val och ekonomiska incitament. Jag menar att båda komponenterna finns där och är att de betyder olika mycket för alla föräldrar. Det öppnar för negativa bakslag när man använder ekonomiska belöningar.
Huvudstudien från filmen: Large Stakes and Big Mistakes av Dan Ariely, Uri Gneezy, George Loewenstein, och Nina Mazar
Gneezy och Rustichini – Daycare incentives är intressant ur en kompletterande vinkel. Att böter för att hämta barnen sent, en fråga av moralisk vikt, gör att föräldrarna kommer senare än innan. Den har även testats av ovetande kommunalpolitiker i Canada med exakt samma resultat. Mild katastrof får man säga.
Sist men inte minst den svenska blodgivarstudien som tillför den svenska förankringen. Notera att valen kring föräldraförsäkringen tas kring köksborden av båda föräldrar vilket gör att det kvittar lika vilket kön som slår bakut, det får effekt ändå.
Det finns två böcker skrivna på ämnet:
Stephen J. Dubner, Steven Levitt – Freakonomics
Sammantaget är det uppenbart att vi har ett potentiellt problem med hur bonusen utformats. Att verkligheten stödjer att det finns hämmande effekter spär på det. Notera att man inom blodgivningen löser det med att man ger en palett av alternativ. Jag ser en styrka i att lägga krutet på att förstärka rätt beteende – att införa fler föräldradagar som belöning istället för reda pengar.
Anders Monemar 