Som vanligt har jag antecknat det som jag tyckte var relevant och kompletterat med bilder. Frågor och kommentarer välkomnas!

Skolverket lägger ett stort förtroende för PISA-undersökningen. Resultaten har skjunkit stadigt.

De är de svagaste eleverna som har tappat mest. Vi har tappat både jämfört med våra egna resultat för 12 år sedan samt mot jämförbara länder. Bilden visar skillnaden i de svenska resultaten mellan de senaste PISA mätningarna.

PISA mäter inte alls hela skolans uppdrag. Däremot mäter den kunskaperna i våra kärnämnen. Utvecklas läsförståelsen på det här viset så har vi ett långsiktigt demokratiskt problem. Resultaten pekar på problem på systemnivå.

Det viktiga i undersökningen är inte hur det går för enskilda länder utan trenderna inom vårt land. Reformarbetet lider av latens – det tar väldigt lång tid för en reform att få effekt.

Resultattappet beror inte på invandring eller medel. Komunalisering är en tvistefråga med två utredningar på gång. Det är så många faktorer som spelar in. Mycket ansvar ligger på huvudmännen men det är inte pengar som är lösningen på alla problem.

Vad som däremot är tydligt är att attityder har ändrats. Skolan upplevs som inte lika viktigt som förr. Vi skolkar mer än innan och vi sitter mer framför datorn än andra. Finlands mindre tapp på senare år har man velat förklara med detta. En annan förklaring som skolverket tar fasta på är att elever lämnas mycket mer ensamma i sitt lärande idag än innan.

Länder som presterat högt:

Singapore och Shanghai presterar väldigt högt i internationella undersökningar. Det finns länder som lyckats plana ut en utveckling som vår. Ett exempel är Norge.

Finland / Kanadas, Sydkoreas styrkor:
Satsningar på:
Lärarutbildning
Barn i tidig ålder
Likvärdigheten – föräldrar ska kunna lita på att närmaste skolan är en bra skola.
Vetenskapliga, forskningbaserade metoder

Det som utmärker Finland mest är att endast sex procent av skillnaderna mellan eleverna kan härledas till vilken skola de går på.

De som gått upp från låg nivå:
Uppföljning
Investeringar i lärarkompetensen
Ta bort utbildningsspår som differensierar
Tydliga examen

Man kan inte alltid kopiera men man kan lära av andras framgångar. Framför allt när det gäller hur man organiserat undervisningen. Viktigast: ‘Nowhere does the quality of a schoolsystem exceed the quality of its teachers’.

Aktuella iaktagelser:

Minskat söktryck yrkesutbildningar
Stora avhopp lärlingsutbildningar
Kvalitetsbrister främst inom APL (arbetsplatsförläggd utbildning) och bristande information.
…och…
Det finns exempel på extremt välskötta utbildningar!

Det minskade intresset ger långsiktiga effekter. Flickorna är de som har sökt sig bort från yrkesprogrammen. Endast 28% av eleverna går idag på yrkesprogram.

Lärlingsutbildningarna kräver att man är strukturerad, lär sig mycket teori och att man ofta hamnar i situationer där man är ensam ung med många vuxna. Detta motsvarar inte alltid bilden som eleverna har när de går in i den. Informationen behöver förbättras.

Det finns väldigt bra filmer om programmen på Skolverkets hemsida

De kommuner som behöver mest hjälp är ofta de som har minst tid och möjlighet att ta emot den. Detta måste addresseras. Det fria skolvalet är ytterligare ett skäl till differentieringen inom resultaten i svenska skolan.

De senaste två åren har rekryteringen till lärarutbildningen förbättrats avsevärt. Däremot söker extremt få till moderna språk, NO och teknik. Jämför med Finland där det går tio sökande per utbildningsplatser.

Likvärdigheten minskar i den svenska skolan
Jenny Kallstenius

Bilder

Eleverna med högsta betyg ökar samtidigt som de som inte alls är godkända ökar. Likvärdigheten minskar på alla plan. Mjuka faktorer som motivation har visat sig vara extremt viktiga.

Skolvalet är ett genuint dilemma. Det missgynnar elever vars föräldrar som inte gör ett aktivt val. Det fria skolvalet har fått som effekt att den sorterar elever, vilket påverkar majoritetens utvecklingsmöjligheter negativt.

Vad huvudmannen kan göra
Erik Nilsson, chef utvecklingsenheten Skolverket

Det är ingen skillnad på det socioekonomiska underlaget i 5A,B eller C. Det är alltså samma skola, samma elevvunderlag men olika lärare. Siffrorna visar sammanlagda provresultat i  Svenska, Matematik och Engelska.

Detta kallas för tredjeårsfenomenet som slår både uppåt och neråt. En riktig bra undervisning gör skillnad.

Not: Södertälje har satt en definition av vad som är kvalitet i klassrummet. Sedan har man infört obligatoriska möten – lärande samtal – där man diskuterar sin egen undervisning utifrån detta. Vinsten blir att klassrummen kan korsbefrukta varandra samtidigt som man får en forskningscentrerad diskussion. Vi måste utmana lärarna och formalisera utvecklingsarbetet. Det gör lärarna resultatansvariga!

Man har ovanpå detta anställt utvecklingslärare som kommer och gör praktik hos klasserna. Det ger både avlastning och utveckling. Det är extremt populärt.

Ytterligare exempel: Gärdeskolan i Sollentuna – har två lärare i klasserna hela tiden. Detta finansieras genom man allokerar pengarna till detta. Det förutsätter att man ökar klasstorlekar och trimmar alla andra kostnader.

Den stora poängen med ökat samarbete är att man släpper ner utvecklingsarbetet och öppnar för initiativ underifrån.

Vad använder lärarna sin tid till?

Dagboksstudie där lärarna har fått dokumentera sin tid.

60% av tiden går till den direkta undervisningen (inkl bedömning). Planering och reflektion är väldigt viktiga. De är också de delar som lärare bedömer har fått stryka på foten under de senaste åren på bekostnad på dokumentation.

Det är bekymmersamt att ensamarbetet är så dominerande när vi vet att samarbete är en så enormt viktig kvalitetsfaktor.

Säkra tillgången på kompetenta lärare

Bilden är några år gammal men problemet är tydligt. Det är värst inom Komvux och särskolan. Staten har det långsiktiga ansvaret men kan inte påverka söktrycket på kort sikt. Det som nu görs är att man inför ett lägsta krav på högskoleprovet och diskuterar att införa lämplighetsprov. I grund och botten måste läraryrket göras attraktivt.

Fortbildning är extremt viktigt – behöriga lärare är en förutsättning för goda resultat. Därför är det absolut kommunens ansvar.

Samtidigt som staten satsar mycket på fortbildning för alla lärare men… …Till våren är söktrycket ner med 1/3.

Det som gör det hela extra problematiskt är att läroplaner och styrdokument bygger på att lärarna besitter kompetensen. Gör de inte det så finns inte utrymmet att uppfylla målen.

Kvalitetsarbete

Det här bilden ger en ganska bra bild på tre sekunder av huvudmannens, dvs Barn- och ungdomsnämndens uppdrag.

Värt att säga här är att betyg i sig har en liten effekt på skolresultaten. Den enda poängen med det är att skapa mäterier för nationell jämförelse. Dessa finns däremot redan i och med de nationella proven. Betyg är alltså inte ett verktyg som driver på utvecklingen nämnvärt i rätt riktning.

Mer matnyttig information om detta finns här på skolverkets hemsida:
http://www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete

Vad händer det närmaste året?