Varför ska en kommun arbeta med jämställdhet?
Ett jämställt samhälle blir ett samhälle med mer möjligheter och mer välmående människor. Det är framför allt en ekonomisk vinst.
Jämställdhetsarbetet har förflyttats från att i takt med att pojkars skolresultat har sjunkit, handla om att ge kvinnor rättigheter till att handla om både pojkar och flickor. Samtidigt är tjejer mycket mer stressade än killar. Ingetdera är acceptabelt.
Resultat från Gnesta:
Fler pojkar som går ut med godkända betyg.
1. Mål
Man har uppnått detta genom att arbeta med aktiv målstyrning. Man sätter konkreta mål som man mäter på och kräver återrapportering på. Framför allt har kravet på redovisning i årsredovisningar varit kraftfullt.
2. Forum med politiker
I Gnesta har man satt ett grupp på att göra arbetsprogram för hela kommunens arbete för jämställdhet. Den leds av kommunchefen. Hela verksamheten måste arbeta mot de satta målen, från topp till botten.
Checklista
3. Checklista för behandlande av alla kommunens ärenden. Genom att kvalitetsära behandlingen av alla ärenden lyfts kvaliteten. Det betyder inte att allt tas i beaktande men i och med att man måste redovisa vad på checklistan som utförts så kan man ha en helt annan diskussion i nämnderna innan besluten tas.
4. Utbilda politikerna.
Detta är samma framgångsfaktorer som statliga utredningar har visat på.Googla MUMS och jämställdhet om du vill veta mer.
Det finna absolut inga snabba lösningar. Framgång kräver långsiktigt strategiskt arbete. Skolan hade bra resultat innan arbetet sattes igång men det är helt frikopplat från frågan. Det är en väg till bättre resultat oavsett utgångspunkt.
Allt började med en utbildning kring våld i nära relationer och insikten att vill man jobba preventivt måste man satsa på barnens värderingar. Arbetet har utgått ifrån Delegationen för jämställdhet i skolan (DEJA). Den framhålls som ytterst läsvärd.
Skolan satte upp tre mål.
Motarbeta de nprmer som leder till betygsskillnader
Utööka sex- och samlevnadsundervisnngen
Motverka traditionella studieval. Alla barn ska ha alla vägar öppna för att realisera sina drömmar.
Det fanns stora skillnader i hur utvecklingsplanerna utformades. Så ser det ut i hela landet.
Reamgångsfaktorer
Hårt och välplanerat arbete
Kompetens och verktyg
Normkritisk kompetens i hela personalgruppen
Aktuell kunskap (DEJA)
Eleverna delaktiga
Fokus på vuxnas makt och ansvar att bryta normer. Framförallt att bryta alla ”skojbråk” som egentligen handlar om att någon med status utnyttjar den.
Utrymme i arbetstiden
Kontinuitet
Mandat från ledning och politiker
Pojknormen:
Skojbråk, våld, stauskamp och kränkningar.
Inte plugga eller visa att man anstränger sig.
Gruppen är viktigast
Högskola är inte ett mål.
Alla människor vill ha status. Status byggs utifrån normen. Den kan man sätta och det är hela poängen med arbetet. I fallet med stökiga elever går det genom att ta kontinuerliga samtal göra det väldigt obekvämt för grupper at fortsätta med destruktiva beteenden. Pedagogerna tyckte att detta var ett enkelt arbete.
Tjejernas normer:
Bara ödmjukt smart
Sköta sig, inte komma sent utan en mycket bra ursäkt. Något som pedagogerna ofta förstärker.
Inte prutta och rapa
Visa sig svag. Tjejer som blir utsatta för våld och sexuella trakasserier får hög status av det. Tjejer är normalt sett väldigt obenägna om att både berätta och att lita på utomstående vuxna om problematiken.
Ha syslöjd
Inte ha starka åsikter
Inte skämta, så sticker man ut.
Ännu ett skillnad är att tjejer ofta siktar på att läman in en visuellt fin text medians killar inte brys sig om läsbarhet.
Angeta Nilsson har skrivit en jättebra text kring flickors stress. Tjejer behöver jättetidigt hjälp med att lära sig plugga. Vi fyller idag killarna med självförtroende medians vi ställer krav på tjejerna. Det är inte hållbart. Vi håller ofta tillbaka tjejerna i skolan. Det viktiga för att stärka tjejer är att låta dem ifrågasätta lärare och vuxna.
Riksdagens jämställdhetsmål:
En jämn fördelning av makt och inflytande i samhället.
Ekonomisk jämställdhet
En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.
– Föräldraledighet är inte beroende av inkomst. Kvinnor tar ansvaret oavsett.
Mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
Notera ven att de pojkar som misslyckas i skolan är de som sedan i väldigt hög utsträckning är intoleranta och röstar främlingsfientligt.Intelektuellt finns det inga som helst skillnader mellan unga pojkar och flickor.
Uthålligheten har varit det viktigaste, Föreläsningar och regelbunden utbildning gör förändring. Externa medel och resurser till att kunna reflektera i grupp har varit förutsättningen för detta.
Att mäta
När man mäter, utgå inte ifrån de vanliga verksamhetsmåtten. Gör fokusgrupper och ta reda på vilka statusprocesser som råder i just det klassrummet eller fritidsgården och mät på det. En av nycklarna är ju att involvera barnen på det här sättet.
På en fritidsgård är det viktigt att jobba med varför barn som inte är i den primära målgruppen inte känner att de vågar gå dit. Det är en viktig del i att lyckas i fritidsgårdens verksamhet, att skapa en trygghet god nog för alla. Det är värt att mäta på.
Yrkesvägledning
Här måste man börja i förskolan med att leka olika yrken, för att bryta normerna tidigt. Räkna med att insatserna inte ger resultat förrän efter 15-20 år.
Läromedel
Det är nästan alltid alltid bättre att ta diskussionen än att ta bort läromedel eller saker som vi uppfattar som könsstereotypa.
Rundabordssamtal om ledarskapets betydelse
Det är kraven som ställs på pojkar och flickor som sätter normerna. I grund och botten handlar det om att ge alla barn en bild av att de duger och räcker till. Ett barn som blir lyssnad till av vuxna växer. I förskolan är nästa steg att se till att de lyssnar även på sina kamrater.
Det är inte bara genom utbildning av personalen som inlärningen sker. Det stora är att utföra fasta rutiner. Det är jätteviktigt att ha ett årshjul med löpande aktiviteter för att hålla verksamheten vid liv.
Har man en strukturerad bild av hur verksamheten ska se ut så får barnen väldigt tydliga signaler. _Det_ gör skillnad.
Nolltoleransen mot skojbråk i korridorerna är central här. Det har gett en enorm skillnad på tryggheten. Vidare har Frejaskolan lagt mycket krut på att skriva kränkningsrapporter. Sätter man ribban högt och uppmärksammar avsteg så blir man per automatik av med den stora volymen problem.
Boktips: Den dolda kvinnomakten
Lägg in en länk här till hjälpreda för normkritiskt arbete.
Bryt! (Forum för lärande historia och RFSU)
En bra sex & samlevnadsundervisning gör stor skillnad för arbetsmiljön. Det får även effekt på resultaten.
Barn i förskolan kan absolut svara på enkäter. Man gör sifferkryssandet till kryssande av färger. På så sätt kan man samla in data väldigt tydligt.
Maria Ahrnholm
Jämställdhetsminister
Försäkringskassan, skattemyndigheten och CSN driver ett intressant jämställdhetsprojekt som utgår ifrån jämställdhet ur kundperspektivet
Ungdomar som har icke jämställda värderingar använder mer våld. Skulle Maria välja ut en fråga att driva igenom av alla, skulle hon välja en individuell föräldraförsäkring, på grund av alla preventiva effekter det har på jämställdhet.
Män för jämställdhet
Peter Söderström
FFV- Frihet från våld – (eng. Tough Guise)
Våldsförebyggande arbete, skapat av Jackspn Cat, fd amerikansk fotbollsspelare
Majoriteten av allt våld utövas mellan 13-25, det är män mot män och män mot kvinnor. Vill vi stoppa våld är genus centrum för diskussionen.
Jeff Hearn, Liköpings universitet vittnar om att män förväntas rent socialt vara de som utför våld.
Se även US.-rapport Unga och Våld, 16-25 år, 2013.
Oddset för att utföra en kränkande eller våldsam handling ökar med 3,2 gånger för killar som instämmer i stereotypa påståenden om kön.
Program som har en genusförändrande ansats, dvs att de syftar till att ändra åsikter kring könsroller, har en dokumenterad och stark effekt på beteenden och därmed våldsutövande. Se WHO:s hemsida för referens.
Ytterligare en framgångsfaktor är att skapa ett engagemang i det ofödda barnet och pappagrupper.
Fler länkar:
Killfrågor.se
Machofabriken
Frihet från våld – väldspreventivt Centrum
Fatta man
MVP – Mentors in violence prevention
Höja medventenhet om våld
Utmana tänkande
Öppna upp en dialog
Inspirera till att bli förebilder
I Skottland och till exempel Sioux City så finns det skolpoliser som jobbar med värderingar och förebyggande arbete. Det handlar om att jobba med alla normproblem. Allt från småbråk till nollningar.
MVP-programmet utgår ifrån åskådarperspektivet. Det handlar om att skapa konstruktiva åskådare. Det handlar alltså inte om att jobba med värstingarna utan att stärka de om vågar bryta mot normerna och ta ledarskapet och säga ifrån och bryta obehagliga situationer.
Programmet ligger på 6×2 timmar. Fokus på dialog och växla mellan dialog och tjej-/killgrupper. Det går att utbilda skolpersonal på den.
En reflektion på allt detta är att de barn som utförde Columbineskjutningarna till en början blev retade och sedan accelererade våldet mot dem tills de slog tillbaka.
Framgångsfaktorer
Redan etablerat arbete kring värdegrundsfrågor
Engagerade personer
Ledningens arbete, engagemang och stöd
Personalens arbete, engagemang och stöd
Föräldrars stöd
Elevernas engagemang och delaktighet
Vårt engagemang, vårt arbetsätt som extern aktör
Kunskapsutveckling/process/integrering
1 to many youtube
5 days of violence prevention, konference stockholm, 12-15 maj.
Reflektion om etnicitet: iranska, finska och polska barn presterar bättre än svenska barn i svenska skolan.