Kopplingen mellan skolresultat och framtid

Bo Widerljung, professor Socialt arbete, Stockholms universitet

Alla barn bör ha en ”Fair go” dvs samma chans att utveckla sig efter ”sina” förutsättningar.

Registerstudie på 930.000 personer – Jämför man de som klarar sig dåligt i skolan med alla andra så får man:

• Samband med låg kognitiv förmåga. 0.65 korr med IQ vid mönstring
• Andra individuella egenskaper.
• Beteendeproblem
• Hälsoproblem

Detta är inte en enkelriktad gata. Misslyckas man tidigt i skolan så orsakar just skolresultaten beteende- och hälsoproblem längre fram. Rapport: School Learning and Mental Health

Tjejer från akademiska hem som klarar sig dåligt har högre suicidtal än övriga.

Ivar Frönes, norsk sociolog – ”I kunskapssamhället är skolan marginaliseringsgeneratorn”

Socialt utsatta barn klarar sig väldigt dåligt i skolan. Skolmisslyckandena läggs alltså ovanpå andra riskfaktorer vilket ger dem usla förutsättningar i livet.

Pojkar som växt upp i fosterhem har 60% ofullständiga betyg, flickor 43%.

Barn med socialbidrag har sämre betyg än andra barn med samma begåvning, går sämre utbildningar och har mycket högre avhoppsfrekvens under gymnasiet. Dessa barn är alltså inte alls kognitivt svaga – de är precis lika smarta som andra. Däremot finns en överrepresentation av andra problem som försämrat arbetsminne. Barnen är kognitivt försummade och behöver träning. De omges av pessimistiska förväntningar från hela omgivningen trots att all forskning visar att de generellt är skitsmarta.

• Inget statistiskt samband mellan skolresultat och missbruk eller psykisk sjukdom hos föräldrarna.
• Inget samband heller mellan tid eller ålder för placering. Det går alltså inte att skylla på att vi hade kunnat ta hand om barnen tidigare och fått bättre resultat.

Risker för barn med socialbidrag

• Självmord RR 3.6
• Narkotika missbruk RR 4.6
• Risker för barn i fosterhem
• Narkotika missbruk RR 6.8
• Kriminalitet RR 7.5
• Tonårsförälder RR 3.6
• Socialbidrag vid 25 års ålder RR 9.6

40-60% går att koppla till skolmisslyckande. Detta är alltså i paritet med rökning och cancer. Korrigerar man för misslyckad skolgång så sjunker alltså riskerna med hälften.

Ingen påverkan:

• Mors utbildning
• Mor&far psyk sjukdom
• Ålder vid placering.

Sekundär påverkan: Kön. Det är inte bra att vara kille.

Frånvaro av skolmisslyckande är det enda som predikterar framgång för utsatta barn.

Barn som klarar sig dåligt i skolan är en högriskgrupp för framtida problem oavsett familjens socioekonomiska ställning. Skolmisslyckande är en determinant. Vill man förbättra socialt utsatta barns situation är vägen framåt att hjälpa dem i skolan.

Vad hjälper placerade barn att klarar sig bra i skolan?

20 studier. 18 visar på positiva resultat. Insatserna spelar inte så stor roll. Allt som funkar på andra funkar på denna grupp. Att skicka ett bokpaket med pyssel i veckan ger samma resultat på ett halvår som ett helt läsår.

Matte är svårare än läsning men även där finns ju forskning.

Många fosterföräldrar får veta att deras barn är svagbegåvat trots att det inte alls är så.

Personliga assistenter är inte en framgångsfaktor enligt Bo:s forskning. 75% i hans forskning var rejält underpresterande jämfört med sin begåvning. *Test: WISC ( De bäst begåvade var de som underpresterade mest.

Stora kunskapsluckor är vanliga.

Ett problem är att resultatet från kognitiva tester på socialt utsatta är att barn inte är statiska. Kognitiv funktion kan variera kraftigt över tid och måste följas upp.

I Finland använder man specialpedagoger föra att fånga upp barn tidigt på det här sättet. Görs inte insatserna innan högstadiet så är det otroligt mycket svårare. Insatser i förskola och dagis med stark betoning på inlärning är de mest lovvärda insatserna. Framgång nås genom lästräning, matteträning och träning av självkontroll.

Det finns pedagogiska program som ”Learning games”. Det finns en rapport: Dagssituationen .. inlärning. (Sfi.dk – men jag kan inte hitta den…) Den (rapporten) beskriver enastående förbättringar genom inlärningsfokus och involvering av föräldrarna. Barnomsorgen är guds gåva till skandinaven.

Framgångsfaktorer

• Skapa systematik: Gör samma, med samma verktyg, med alla.
• Först när vi klarar det här kan vi ge oss på svårare saker. Det är allt för lätt att detta blir det ingens ansvar.

För dessa barn gäller:

In loco parentis / Skolan står i föräldrarnas ställe. Samhället ska vara en någorlunda bra förälder. …och samhället är kommunen. Inget annat.

Idag är förväntningarna på föräldrar att de hjälper sina barn med skola och utbildning. Det hjälper inte dessa barn.

Med skolmisslyckande menas alltså avsaknad av betyg eller att man ligger i den sämste 1/6 delen i betygsvärde.

Lisbeth Pipping

Pratade om sin egen uppväxt som äldsta dotter till en utvecklingsstörd mamma och alkoholiserad pappa som stack. Tryckte på vikten att se barnen som går smutsiga i trasiga kläder, som lever utan lakan, tandborstar och kärlek. Hon växte upp ständigt hungrig och rädd. Lisbeth har skrivit fem barnböcker som handlar om barn i familjehem.

Socialsekreterare måste vara modiga och utmana hela sin omgivning. De är den viktigaste pusselbiten för dessa barn. På sjuttiotalet så fanns det ett ”vi” samhälle. Det var mycket mer socialt accepterat att krama andras barn och bjuda in. Idag har vi ett mycket starkare ”jag” samhälle. Det gör barnen mer utsatta.

Många av de här barnen har svårt att se hur deras liv ska utveckla sig och vilka möjligheter de har i livet. Detta vill hon adressera i böckerna. Det är ett självhjälpstema i alla böckerna. Bland annat en bok till föräldrar till mobbade barn. Lisbeths sista poäng ur böckerna var att man måste oavsett förhållanden hålla kontakten med sin biologiska familj.

Hon menar vidare att mobbing är ofta ett medberoende. För att vara en bra förälder så måste man vara större än barnens rädslor. Om föräldrar inte klarar av att ta hand om barnens rädslor så slutar de att berätta. Men måste vara öppen med barn också när vuxna inte håller måttet. Barnen tar snabbt på sig ansvaret för vuxnas tillkortakommanden. Barn som far illa slutar inte älska sina föräldrar. De slutar bara älska sig själva. Ytterst få föräldrar gör inte så gott de kan utifrån sina förutsättningar.

Lisbeth fick först reda på när hon var 16 att hennes mamma var utvecklingsstörd. Det födde massor om tankar om hon var det osv. Det man inte får kunskap om fylls med fantasi. Det är ett farligt redskap.

Hon berättade vidare om en pojke som var jättestökig i skolan tills han fick reda på att han ska få bo kvar hos sin fosterfamilj tills han blir stor. En liten oro blir stor för de riktigt små. Det ska man ha väldigt klart för sig.

Föredraget blev lite reklamfilm för böckerna men det. Var helt ok. För det här var den typen av föredrag som fick det att pirra varmt i hela kroppen.

Barn som lever i fattigdom har det svårt och barn som lever i fattigdom svälter ofta, för maten är det som försvinner först. Lisbeth och hennes syster levde långt under existensminimum och varje månad över en vecka i svält. Barn som överlever utsatthet gör det för att de har någon typ av barnatro. De barn som tog lagom mycket ansvar klarade sig bättre än de som inte tog något ansvar. Det är därför viktigt att bekräfta barnen. Nummer tre är att de har ett mål i livet. Bekräfta drömmar oavsett vilket det är. Barn behöver ett mål i livet. Nummer fyra är att barnen har en fristad där de inte är utsatta. Ofta är det lärare som är den fristaden. I det begreppet ligger även modet att anmäla och utreda.

Nummer fem är öppenhet. De barnen som klarar att skapa samspel med andra fungerar bättre än de som inte gör det.

Paired reading

En metod for att träna barns läsförmåga. Läsning är kopplat till resultat i alla andra ämnen. Stark prediktor för framgång i livet. Verbala svårigheter är ett delproblem i problembilden för utagerande barn. Barn med trauma har ett enormt behov av att uttrycka vad de bär på.

Paired reading

• Systematisk lästräning
• Aktivt stöd från vuxna
• Starkt empiriskt stöd

Hur går det till?

Högläsning i mun på varandra tills barnet gör ett tecken för att sluta. Hela tiden håller barnet fingret i texten för att styra hastigheten. Barnet läser själv. Vid fel får barnet 6 sekunders chans att rätta, sen hjälper man. Den vuxne rättar.

20 min per dag, 3 dagar i veckan, 16 veckor. Barnen får själva vara med och välja böcker. Det är en starkt motiverande faktor.

Resultat:

• 11 månaders läsutveckling på 4 mån.
• Förbättrat ordförråd.
• Större effekt på yngre barn eftersom de kommit kortast i läsutvecklingen. Inga skillnader mellan pojkar och flickor och ingen skillnad beroende på kognitiv förmåga. Det gynnar alla barn lika mycket.
• Efter djupintervjuer med de som hoppa av eller upplevt problem så är återkopplingen att det är:
• Bra med struktur.
• Bättre flyt.
• Utökat ordförråd.
• Mer nyanserat med t ex betoning vid punkt.

…men…

•  Svårt att parläsa. Barnen blir ibland irriterade på det.
• Jobbigt att bli rättad.
• Det blev ibland en väldigt stor sak.
• Det var intensivt.
• Tidsmässigt oöverskådligt för barnen.
• Gav konflikter.

Exempel på att barn fått stärkt självbild och att föräldrar upptäckt problem som de inte visste fanns.

Knäckfrågan är motivationen och den är kopplad till att man ser att det är något som är nyttigt eller är viktigt. Det är den vuxnes ansvar, vilket bara uppstår om de känner att det är viktigt och kul. Därför måste föräldrarna motiveras.

Placerade barns skolgång och hälsa

Petra Rinman, Johanna Freed

Skolverket håller på att ta fram ett stödmaterial för hur omplaceringar av barn

70% är placerade i jour-/familje-HVB eller särskilda behandlingshem på frivillig basis. Resten är tvångsvård.

Mycket upprepande av tidigare talare i det här föredraget.

Samhällsrelevanta resurser i hälsovård

Helene Lagerlöf

Levnadsnivåundersökning placerade ungdomar (13-18 år)

272 ungdomar, 147 i HVB, 125 i familjehem.

Frågor på mp3-spelare, kryssformulär utan frågor. Det gjorde att ingen kunde se över axeln när barnen svarade. Svaren har jämförts med svar från ungdomar som bor hemma med sina föräldrar. 96 frågor för åtta levnadsnivådimensioner.

I HVB-hem går 1/3 i friskola. Familjehem 7 %.

En större andel av ungdomarna i HVB-hem har inte tillgång till internet för skolarbetet. Det sker ofta med en tanke att skydda barnen från att fara illa men det innebär över tid en mycket stor begränsning av deras frihet. Knappt hälften av HVB-ungdommarna uppger att de får hjälp med läxorna. 3/4 av de andra ungdomarna.

Det finns en högre grad av att uppleva att det är för lågt tempo i skolan. Föräldrarna i familjehem har generellt väldigt få kontakter med skolan.

HVB

• 1/4 har nedsatt undervisningstid
• 1/4 uppger att de inte har läxor
• 1/3 lägger mindre än en timme i veckan på läxor.

HVB och familjehemsungdomarna har betydligt färre vänner än hemmaboende jämnåriga. De placerade barnen upplever mobbing dubbelt så ofta som unga som bor hemma. Denna gruppen skolkar mer också. Det ligger i linje med att relationen med skolan inte fungerar. Inga påtagliga skillnader mellan vad barn gör på sin fritid, vilket ju är jättebra, Den skillnad som finns är man idrottar mindre.

I de öppna frågorna så fanns ofta klagomål om att de inte kunde ägna sig åt just idrott och gym. På HVB-hemmet så finns ofta organiserade aktiviteter som gör att det finns skillnad ändå. På HVB gör barnen mer hushållsarbete än barn som bor hemma. Inga könsskillnader här vilket utmärker sig.

Framhåller Paired reading och letter box club som metoder att stärka barnen.

Hur kan de här frågorna följas upp?

• Kollegiegranskning av varandras akter utifrån frågeformulär.
• Resursfokus vid utredning av familjehem.

Familjehemsbarn har lite mer pengar att röra sig med. På HVB tillämpar tecken ekonomi. Den ska sättas upp så att man belönas för de sysslor man ska göra. Vissa barn rapporterade att den användes negativt så att man straffades istället.

Somatisk hälsa

Bo Vinnerljung

Man blir inte friskare av att fylla i papper. Det gör socialtjänsten för mycket av.

Läkarundersökning vid inskrivning i familjehem gav i att 61% i en sammanställning fick minst en remiss. Tre av fyra barn hade en omfattande sjukdomshistoria. Hälften av barnen skickades direkt till tandläkare. Det fortsätter att vara gömt efter att barnen placeras. 2/3 i en studie rapporterade kroniska sjukdomsproblem som ofta var okända för socialen. Generellt finns det stora brister i hälsodokumentationen i socialtjänstens journaler. Dokumenterade brister i studier i Stockholms län. Hälsokontroller är inte praxis i huvuddelen av Sveriges kommuner.

• Dålig vaccinationstäckning i hela den här gruppen.
• Var fjärde tonåring (tjej) som tas om hand blir tonårsförälder.

I dansk studie så har vart femte placerat barn en ICD-diagnos, 51% i norsk studie uppfyller kriterierna DSM-IV-diagnos. Stor grad av behandlingsbara problem.

Blir det bättre under tiden i vård” Nej, i dansk studie visar det att beteendeproblemen ökar över tid hos barn på institution. Vi ska inte ta för givet att institutionsvård eller fosterhemsvård ska förbättra deras psykiska hälsa. Socialtjänstens barn har högsta suicidtalen. Detta hänger alltid samman med allvarlig psykisk ohälsa. Tonårsplacerinar av tjejer är mest drabbade. 11 gånger högre risk än normalt. Var sjuttonde har minst ett dokumenterat självmordsförsök. Fosterhemsplacerade barn ha mycket högre överrisk för förtidspension.

Kessler, Pecora 2008. Casy family programs, jämfört med vanlig fosterhemsvård, gav extremt mindre förekomst av allvarlig psykisk och somatisk ohälsa. 1/3 av de mest utsatta barnen undkom psykisk ohälsa. Det finns alltså massor att göra.

Som fosterfamilj ska man vägra ta emot ett barn som inte har en utredd hälsa.

I Danmark gör man en hälsokontroll varje år. Finland har en obligatorisk kontroll vid placering. Sverige har ingen lagstiftning. Läkarkontroll är ett härke. Journalmaterialet är utspritt eller existerar inte. Det viktigaste är att genomföra ett hälsosamtal med läkare. Hörsel och syn missas ofta av omgivningen. Detta är också en billig försäkring mot vanvårdsutredningar. Tar tre timmar per barn, 3000 kr. Ett års placering, 8760 timmar, 1,5 miljoner per år.

Ex: Tonårsföräldraskap har ett teoretiskt samband med skolmisslyckande. Detta är den starkaste prediktorn.

Psykisk hälsa

Gör screening och vidarebefordra till BUP. Ha rutiner för bevakning av psykisk ohälsa.

Kritik mot BUP för att man i flera landsting håller fosterbarn utanför specialistvård genom att klassa dem som sociala problem. Detta är en åsikt som delas med experter inom BUP, bl.a. Linköping. Man ska inte screena om man inte kan erbjuda effektiv behandling. Det är socialstyrelsens riktlinjer. Kan man inte erbjuda professionell vård ska man alltså inte screena. Det är ett stort dilemma.

Framgångsfaktorer

• Sätt en minimistandard så att arbetet kommer igång!
• När man klarar hälsa och skola kan man ge sig på svårare saker…

De sociala myndigheterna tar inte alltid ansvar för barnens hälsa.

Psykisk ohälsa placerade barn och ungdomar

Jan Jensen

Empiriska erfarenheter från fältet

Jan har bakgrund i arbete med apatiska flyktingbarn. Dessa har många gemensamma drag med placerade barn. Just nu jobbar han med kraftigt förstärkt familjehemsvård med barn som haft multipla hem och/eller problem.

• Olika kulturer och traditioner formar mäniskor olika.
• Människan formas utifrån sina materiella villkor
• Diagnoser är sociala konstruktioner.

Frågan om huruvida barnen ska få bo kvar och deras framtid är den dominerande frågan och problemet för placerade barn. Det är viktigt att inte ställa högre krav och press på barnen än vad de klarar av att ta in när de är nyplacerade. Ibland när vi vill mer än barnet så blir vi en stressfaktor.

Maslows behovstrappa funkar som en väldigt bra modell för de här barnens behov och traumtisering går inte att adressera i den här fasen. Barnen har en tendens till önsketänkande i detta arbetet – ”Alla problem blir lösta bara jag vet var jag ska bo”.

Den sociala situationen

Man flyttar aldrig ifrån sin familj känslomässigt. Det blir en familjeamputaion. Känslor av:

• Övergivenhet
• Förlust av vänner
• Okunnighet om närområdet
• Ensamhet
• Språkbegränsning och brister i skolgången förekommer

Barnen vill ofta tycka om skolan men summan av deras negativa erfarenheter överväger de positiva.

Nobody knows how much you really know until you show that you care.

Vi har en tendens att överdramatisera situationer. Det är väldigt konfliktskapande att utgå ifrån sig själv i dessa situationer. Trauman gör att vi tappar förmågan att se vem man är och hur man agerar. Man glömmer framför allt bort saker som hänt.

En bra öppningsfras är: ”Kan vi prata?” eller ”Jag vill att vi ska prata.”

Ögonkontakt är konflikskapande, att gå bredvid varandra är jättebra. Att läsa tillsammans är toppen. Ett bord emellan är katastrof. Använd man istället för du/jag. Detta är lika viktigt för föräldrar som för lärare.

Undvik inte att prata om självskadebeteende osv. Barnen skapar ofta polariseringar för att slippa ta tag i sina problem. De gör ofta allt för att bli omplacerade just på grund av detta.

Traumatiserande händelser ger inte alltid trauman. Däremot kan konsekvenserna av ett trauma bli väldigt likt en bokstavskombination, helt utan att vara det och det kräver en helt annan behandling.

Har man en stark ”jag-struktur” så klarar man sig igenom vad som helst. Det kräver att man ser sitt sammanhang. Länktips: Jagstrukturerande.se.

Sömn är otroligt viktigt för alla barn! Länktips: Sömnupplysningen.se.

Jag skrev inte så mycket mer här men lägger med bilderna jag tog. Klicka på dem för att förstora.

 

Att hantera vardagens kriser

Jan Jensen

Jag slänger in slide:sen direkt eftersom de var bättre än mina anteckningar.