Rapporter Brukardialoger 2015

Framtidens primärvård

Uppfattar medborgarna vårdcentralen som den första linjen eller är organisationen ett hinder?

Vad vill man ska finnas nära?

Folk upplever att vårdcentralerna är dåligt marknadsförda, främst genom skyltning. Vet man inte var den ligger så söker man akuten istället.
Klagomål på höga trösklar för att ta sig in i vården och stressen i vården upplevs av patienterna. Detta klagades det på redan för tio år sedan och finns reglerat på ett tillfredställande sätt i regelboken. Problemet sitter inte i det formella.
Förslag

– Fler specialister på vårdcentralerna

– Jobba i team

– Ha lättare att föra fram klagomål

– Kommunicera med vårdcentralen via dator.

– Sattelitmottagningar

Många upplever det som väldigt svårt att ta sig till vårdcentralen. Kollektivtrafiken är inte fokuserad kring att ta sig till vårdcentralerna vilket leder till väldigt många byten.

Plastikkirurgi
Förbättringsområden:

– Bristande information när patienter avvisas efter bedömning. Exempel på när bedömningen ger ett besked och brev efteråt det rakt motsatta.

– Informationsbrist kring komplikationer och vart man vänder sig med frågor kring dem.

– Ofta en stor besvikelse när vårdcentral eller annan klinik hänvisar till att plastkirurgiska kliniken kan hjälpa patienten, när de sen inte alls kan det.

Förbättringsförslag

-Uppdatera indikationen för behandling på vårdgivarwebb så att rätt patienter remitteras, samt uppdatera informationen på 1177 till patienterna.

-Fastställa policy för fettransplantation vid bröstrekonstruktion.

-Skåne har transparenta oh tydliga riktlinjer för indikation. Dåligt med forskning kring om hur det påverkar livskvaliteten för patienten. Indikation behöver tas fram och kommuniceras. Mer forskning behövs så att andra mått kan användas för bedömning.

-Behöver också kommunicera både till remittenter och patienter vad som idag inte prioriteras, dvs inte görs. Det görs inte idag.

-Förbättra tillgängligheten för tryck och bensår.

 

Jämlik vård

Föräldrar till barn i sociosocialt utsatta områden samt långtidsarbetslösa.
Fokus på health literacy och jämlik hälsa istället för jämlik vård. Hälsoliteracitet har tonats ner. Östgötakommissionens slutrapport användes som underlag.
Språk blir lätt ett hinder hos tandläkaren. Det krävs mer utbildning av föräldrar under besöken och även på BVC.
Föräldrarna har ett positivt länkande kapital genom öppna förskolan.

Det långtidsarbetslösa har ofta negativa erfarenheter av arbetsförmedlingen men även ibland av hälso- och sjukvården.

Systematiska saker som att handläggare slutar skriva handlingsplaner.
Förändring i inkomst och ekonomi påverkar hälsa, socialt nätverk, identitet och självkänsla. Det leder till ett liv med krav och stress utan kontroll över kraven, passivitet och uppgivenhet.

Somatisk hälsa hos psykisk sjuka

Har intervjuat patienter med schizofreni, psykos, bipolär sjukdom, depression och ångest. Ohälsosam livsstil är vanlig i behovsgruppen. Viktuppgång är ofta en biverkan av psykofarmaka. Många saknar ork för att leva hälsosamt. Det är däremot inte genomgående. Många motionerar regelbundet.
Närstående vill ha en professionell samtalskontakt inom psykiatrin. Psykiatrin har låg status bland handikappföreningarna.

Utvecklingsområden

-Uppmärksamma den somatiska hälsan hos patienter med psykisk sjukdom

-Kompetensutveckling för likvärdighet och individanpassning.

-Regelbundna somatiska genomgångar för patienter med psykisk sjukdom.

-Motivera patienterna att ta hand om den egna hälsan.

Spelberoende

Omfattningen är inte helt känd. Behandlingsformer är under utveckling.
Begränsningen ligger vid spel om pengar och inkluderar inte datorspelande. Missbruk och beroende är inte samma sak men ingår båda i definitionen. Spelberoende klassas i samma kategori som alkohol- och drogberoende i DSM.
2% av den vuxna befolkningen är problemspelare, 5% är riskspelare.  Det ger 7 000 respektive 18 000 i Östergötland.

 

De finns i alla samhällsgrupper. Unga, utrikesfödda med låg socioekonomisk status har störst risk att drabbas. Var fjärde man mellan 18-24 är riskspelare eller problemspelare. Antalet kvinnor som spelar ökar starkt. Det är vanligt att problemspelare även har problem med fysisk eller psykisk hälsa. Spelandet i sig skapar depression och ångest. …och skuldsättning.

Riskfaktorer är:

  • Spelets sammanhang – Socialt och miljö.
  • Lägre förmåga att stå emot negativa känslor och impulser
  • Har svårt att förstå vinstchanser
  • Uppväxtvillkor
  • Substansberoenden
  • Diskriminering och våld
  • Låg tilltro till sin egen förmåga att påverka sitt liv
  • Låg impulskontroll

Så länge som man spelar så ljuger man ofta och använder upp sina sociala kontakter. Som närstående får man problem med tilliten. 260 000 personer lever med någon som spelar på ett problematiskt sätt. 75 000 är barn.

 

IMG_0932
 

Utvecklingsområden
Det saknas kunskaper om behandlingsmöjligheter vid spelproblem inom hälsoproblem inom hälso- och sjukvården.

Alla som söker vård för spel erbjuds inte det. Istället får de ofta för symptomen, ångest och depression.

Det saknas vårdprogram och vårdprocessprogram.

Ritlinjer saknas.

Samverkan med kommunerna brister.
Behandlingshem upplevs som effektivt men det är ibland en ekonomisk stötesten för kommunerna. Flera har bekostat sin behandling själva.
Det finns bra mätinstrument för att bedöma patienter. Problemet är att tillskillnad från många andra sjukdommar så är patienternas motivation och självinsikt inte alltid i linje med samhällets vilja.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s