Bildspel och mer material för den intresserade ligger här.

Jämlik hälsa då och nu i ett internationellt och nationellt perspektiv

Olle Lundberg, professor och chef för CHESS (Stockholms Universitet och Karolinska Institutet) samt ordförande för den nationella kommissionen för jämlik hälsa.

Kurvlinjära samband mellan sociala skyddsnät och hälsa. Ska man börja från början i ett land så ger vad man än gör på den sociala eller hälsosidan positiva effekter.

Centrala utgångspunkter

Hälsa är viktigt för människor

– 86% Anser att hälsa är mycket viktigt

– 70% Kärlek

– 63% Lycka

– 8% Rikedom

God hälsa är kopplat till en rad centrala levnadsförhållanden och villkor. Många politiska beslut får därför hälsoeffekter.

Regeringen har tagit ett mål på att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Jämlik hälsa – läge och utveckling

Visar antal döda per hundratusen levnadsår. I alla länder är det en relation på 2,5 mellan hög och låg utbildning. Levnadsförhållandena för om man har låg utbildnign spelar större roll vilket land man bor i än om man har högre. Kvinnor lever längre än män över hela brädet. Kvinnor har bättre förutsättningar i Sydeuropa än i norr. Med lägre utbildningsnivå har man fem färre julaftnar än högutbildade.

Män med kort utbildning halkar efter.

I Frankrike så lever lågutbildade kvinnor längre än i Sverige. Även på gymnasienivå halkar vi efter.

Doktorerar man lever man längst. Det finns ett samband som skär igenom hela samhållet…

Ojämlikhet i hälsa ökar långsamt över tid. Vi har marginalgrupper som är extremt utsatta.

Marmot arbetar runt miljöfaktorer, andra som Phelan jobbar med underliggande resurser.

En jämlikare hälsa kräver att de centrala resurserna för att leva ett gott liv finns tillgängliga hela livet:

– Det tidiga livet

Kunskaper och kompetenser

Arbete, arbetsmiljö

Inkomster

Boende och närmiljö

Familj och fritid

Makt och inflytande

Handlar också om vilka handlingar man har möjlighet att göra och vilken handlingskraft man har.

Resurser finns av två slag. Individuella och samhällerliga. Båda påverkar. Effekten av låg inkomst är mindre om man har hög utbildning, vilket ska ses som en fotnot i sammanhanget.

Mänskliga rättigheter och hälsa

Vi har ett samhälle som strukturellt och systematiskt inte behandlar människor på jämlika villkor. Vi har en skyldighet att arbeta med ”komma i kapp”-åtgärder.

Vad händer när vi jobbar mäniskorrättsbaserat?

Se filmen här:

http://www.vgregion.se/sv/Enheten-for-rattighetsfragor/Rattighetsbaserat-arbete/

Eskilstuna – från industristad till kunskapstad

Världen förändras vilket kräver ett nytt ledarskap och ett samarbetsfokus. Det är den enda vägen framåt. Samhället måste hänga ihop. Idag gör den inte det. Det kräver att vi jobbar mot mer emotionellt stabila människor.

Normkritik för jämlikhet

Bemötande och service för lika villkor. Det är en balansgång mellan vad vi kräver av andra, hur vi utmanar varandra och hur vi respekterar. Normer är nödvändiga men det är när vi krockar med dem som vi blir varse dem. Ofta är de däremot med att skapa ojämlikhet.

Ex Medicinsajt på internet – designas enligt normen för seende som kan läsa längre sammanhängande text. Så – vilka är den till för egentligen? Istället för att gå på grundproblemen så sätter man fokus på de diskriminerande och gör specialinsatser för dem istället för att ha ett inkluderande system från början.

Ingenting är utformat för alla. Man måste uttala grupper i kravfasen, för att grupper ska finnas.

Knyt ihop stuprören

Patrick Migas är strategisk samordnare för Nya En dörr in, samverkansorganet i Kungsbacka kommun.

När människor blir specialister blir de mer kompetenta än innan. Det ger hårdare stuprör än innan.

Kräver tydligt ledarskap, engagerade politiker och mod. Se bildspelet som du hittar i toppen av inlägget.

Barn i Malmö – skilda livsvillkor ger ojämlikhet i hälsa

Marie Köhler, enhetschef/ barnhälsovårdsöverläkare i Region Skåne samt före detta kommissionär i Malmökommissionen.

Rädda barnens mammaindex. Läs, lär.

Det är inte biologiska faktorer som gör att japanska kvinnor är de äldsta i världen och nigerianska de som dör yngst.

Marmotkommissionen – Closing the gap in a generation

No data – no problem.

No problem – no action.

Barnfattigdommen följer den allmänna ekonomiska utvecklingen. I extremen handlar det här om barn utan leksaker och böcker.

Flera risker med graviditet och dålig ekonomi och ett sammanhang utan stöd.

-mer rökning

-mer övervikt och diabetes

-högre förekomst av psykisk ohälsa

De minsta barnen

– för mer tobaksrök

– större risk för övervikt

– dålig tandhälsa

– Vi har svårt att upptäcka vanvård av barn

Riskfaktorer för barnmisshandel

6-7 % tycker idag att det är ok att slå sina barn

3 ggr – svag ekonomi

3 ggr – utlandsfödda barn

2,5 ggr – ensamstående föräldrar

Faktorerna adderar varandra.

3 % rapporterar att det förekommit våld i familjen innan barnet är fyra år, runt en procent söker hjälp eller anmäler.

Man måste ha luppen på familjehemsbarnen och söka ut dem specifikt eftersom de faller undan i statistiken.

Barnen behöver en vardag som är trygg, i ordning

– Föräldrar och familj

– Förskola skolan

– Vänner och fritid

Se – Henry Ascher, Göteborgs universitet.

Familjecentralerna har en viktig roll för att upptäcka barn som far illa. Viktigt med tester för förlossningsdepression. Den sker med ojämlikhet utifrån socioekonomisk status och den spelar stor roll på sikt.

Barn behöver framtidstro och nutidstro. Vi har normer som gör att vi är dåliga på att lyssna på barn.

Bilder om barnens stad

Man behöver mäta och följa upp detta med index och mätetal.

Nza en dörr in. Kungsbacka och Region Halland

Policy att inga barn skulle falla mellan stolarna. Otroligt ambitiöst.

Man hade med SIP redan 2004. Nationell lagstiftning har tagit tid att komma ikapp.

Grunden för att få till samarbete kräver:

1. Ett gemensamt förhållningssätt

2. Lokalsamverkansorganisation

– kravställer man bara samarbete så blir det eldsjälsbundet. Personerna i professionerna är otroligt engagerade och kompetenta men de har inte naturligt verktyg för samverkan.

3. Praktiskt arbetssätt

Att ha otroligt ambitiösa mål är inte ett problem så länge som man aktivt strävar efter dem. Samverkan leder till en effektivare användning av de offentliga resurserna. Vi slösar ofta med resurser på ett oacceptabelt sätt.

Hur?

Tidiga insatser

Tidigare och mer välfungerande samverkan

Insatser som bättre matchar individens behov.

Det gäller inte bara insatser för barn. Vuxenvärlden spelar precis lika mycket roll.

Insatser fördröjs ofta genom att första instansen inte menar att de kan göra så mycket åt den. Insatser bedöms utifrån vad instansen kan göra, inte vad individen behöver. ”Det är viktigt att vi går in i mötet med en tydlighet i vad vi kan göra.”

Det gör att vi inte har en plan B när vi möter människor och vi bortser ifrån att vi har problem som vi inte har fördefinierade lösningar på.

Hur bygger man en samverkansorganisation?

Politiskt beslut -> Styrgrupp men förvaltningscheferna för inblandade förvaltningar -> Samordnare som är en permanent funktion -> Funktionsgrupp med verksamhets- och enhetschefer.

Ledordet är tydlighet. Det går inte att underskatta. Det förutsätter att alla vet vad de olika verksamheterna gör men även att de som representerar dem kan den egna verksamheten. Det kräver internutbildning på tvären genom organisationerna.

Politiken måste ha ett öppet engagemang som verksamheten får se och höra är jätteviktigt. Se till att det sker en strukturerad uppföljning.

Polisen är med från och med förra året. Lokala nämnder är en nämnde för varje kommun inom regionen.

Vilka problem finns i samverkansarbetet?

Många problem är återkommande. Genom att samla in dem och dokumentera så kan man adressera enskilda strukturella problem kan lösas.

När man följer upp SIP ärenden så syns tydliga strukturer. Väldigt många ärenden följer samma mönster. Det öppnar för förbättringspotentialer. Vinsten i samverkansorganisationen är att den utvärderingen akn göras med alla inblandade aktörer.

Räkna med en processtid på 7-8 år och förutsättningen för att det inte ska rinna ut i sanden innan dess är utbildning av varje ersättare på en ansvarig post som samverkan är avhängig på.

Kulturskillnaderna mellan verksamheterna är mycket större än vad det ser ut som utifrån. Verksamheterna pratar inte samma språk. Man måste våga tala om de här skillnaderna för att kunna närma sig dem.

Om juristerna i kommunen är öppna för att prata om det är juristerna mycket vidare i deras tolkningar av uppdragen än verksamheterna är. Så använd dem. Verksamheterna har inte hela bilden. Vi begränsar oss väldigt snabbt i vem som har vilket ansvar och var gränserna går. Det kommer utifrån det ramverk vi har byggt inom offentlig sektor. Allt vi gör ska vara transparent och redovisningsbart. Det är super men här krockar det och skapar en rädsla att göra fel. Är man hela tiden vill undvika rädsla kan man aldrig vinna en fotbollsmatch.

Jämlik hälsa = en mänsklig rättighet

Anna Jacobson, MR-strateg i Västra Götalandsregionen (och med mångårig erfarenhet från kommun) medverkar och berättar om hur de arbetar.

Mänskliga rättigheter är i grunden en inskränkning av demokratin. Men de är varandras förutsättningar. Enligt förklaringen av mänskliga rättigheter så stannar din rätt där min börjar. Det resonemanget går att överföra på yttrandefriheten.

Internationellt får Sverige mycket kritik för våra liberala lagar kring högerextremism. Sverige är centrum för framställning och spridningen av högerextrem propaganda i Europa.

Googla Paul Hunt och Sweden så hittar du en rapport om hur Sverige hanterar utjämning av förutsättningar utifrån hälsa.

Googla Tillgänglighetsdatabasen

Regionaliseringen, medborgarskapet och demokratin – I spänningsfältet mellan konkurrenskraft och jämlikhet

Tomas Mitander, statsvetare och aktiv i Centrum för forskning om regionalt samhällsbyggande (CRS) vid Karlstads universitet.

Karlstad universitet

En stor grupp människor ser inte regionbildningen som lösningen på något problem som de kan identifiera sig med.

Den regionala röran är ett problem i sig. Landsting, kommunala samverkansorgan, länsstyrelser, regionkommuner. Gotland: 57 000 personer, Västra Götaland: 1695000 personer. Stor assymetri både organisatoriskt och storleksmässigt.

Den våg av regionalisering som vi ser i Sverige är del i en starkt internationell trend som är väldigt tydlig i Europa. Den bottnar i globaliseringen, europeisering, Finansiell press, kritik av välfärdsstaten. Mycket makt har vridits ur statens händer vilket skapar spelrum för mindre strukturer. EU har väldigt mycket fokus mot regionerna pga att de har mindre byråkratiskt motstånd än staterna.

Skiljelinjerna i politiken ligger idag inom vård och hälsa runt:

– Avpolitiserade politikområden

– Närhet och distans

– Service och strategi

– Rättigheter och skyldigheter

En enskilt viktigaste parametern för att möta problemen är att skapa tillväxt.

Det paradoxala i det hela är huruvida det går att konkurrera om jämlikhet? Inomregionalt och mellanregionalt. Vi har ett begränsat befolkningsunderlag. Så vi skapar ett förnuft som tillåter utfall där vi har tydliga vinnare och förlorare bland regionerna.

Det finns en stratifierad syn på medborgarna i diskussionerna kring regionbildningarna.

Vi bör prata om regionalt medborgarskap. Det baserar sig på statlig suveränitet och representativ demokrati. Det handlar om rätten till jämlik välfärd och rätten till inflytande.

Utmaningar

– En global kontext som sätter villkoren

– Tillväxt som överordnat mål

– Konsensuspolitik

– En tävlan om rätten till välfärd

– Jämlikhet och demokrati sitter ihop. Här ligger en fallgrop i att ordet är laddat åt vänster. Talaren menar att det uppfattas som en vinkling. Han är extremt politiskt korrekt. Vänster är min tolkning.

Man brukar beskriva den svenska politiska strukturen som ett timglas. Midjan på timglaset rör just nu på sig.

Paneldiskussion

Är det något i människor är bra på så är det att markera revir. Det är ett av det största problemen vi har. Egentligen är det inte bristen på pengar som är problemet utan hur vi använder dem.

Det starkaste signalsystemet vi har är att få den högsta politiska ledningen att vara överens och tillsammans markera vad som är viktigt. Sen är tilliten i processen nyckelordet. Vi kan göra väldigt mycket mer inom ramarna för juridik och gällande budgetar bara genom att samarbeta.

Ledarskap för samverkan – vad krävs då?

Catarina Segersten Larsson, före detta regionråd i Värmland, Yvonne Stålnacke, kommunalråd i Luleå, samt Ralph Harlid, planeringsdirektör i landstinget Blekinge.

Helene Stålnacke – KSO Luleå

Budskapet måste stämma med budskapet på tjänstemannanivån.

Samverkan handlar om att ge och ta. Se det så här. En höna och en gris bestämde sig för att göra ägg och bacon. Hönan värpte och grisen insåg att det skulle kosta lite. Det är inte kul att vara grisen men det är en förutsättning att slakta lite för att det ska ske förändringen.

Inget skapar en så bra arbetsmiljö som politiker som vet vad de vill och pekar med hela handen.

Media vill ha en stark debatt innan ett viktigt beslut. Missnöjespartier har sin grogrund i att man inte hanterar processerna efter besluten.

Nytt politiskt landskap ställer nya krav på toppolitiker

Eftervalet fick vi en ny situation. 1/3 av landets kommuner styrs i de traditionella blocken. 1/3 blocköverskridande. 1/3 i minoritet.

Det är inte att få igenom en budget som är den stora utmaningen är man har ett parti som tungan på vågen. Det är en väldigt konkret fråga. Det är allt det andra som motioner och enskilda ärenden som det blir riktigt knepigt. Ofta skrivs motioner utan finansieringsprinciper och det blir extremt kostnadsdrivande.

Trollhättan, fd KSO, Gert-inge, Regionstyrelsens ordförande.

Man måste välja sina strider. Väldigt många frågor är man överens om. Vi politiker har ett stort ansvar att kartlägga de gemensamma ståndpunkterna och agera utifrån dem.

Historielösheten – Läs, när mörkret faller.

Det går visst att styra i minoritet. Det handlar om att ha en konstruktiv opposition.

Makt är inte blott makt utan också ansvar. (längre citet) /Per-albin

Fungerande beslutsprocesser

Johan, Centrum för kommunikationsstrategiska studier, LIU

I flera kommuner hade man tillit till att man har så bra samarbete så att minoritet inte är ett problem.

När ekonomin tryter blir ideologin en lyxvara.

Man tvingas fram till bättre beslut, vilket gör att minoritetsstyren kan vara mycket bättre än majoriteter. Det ger också kontinuitet, vilket är bra.

I majoritetskonstellationer med fem till sju partier så måste man skapa en samstämmig inställning hos alla topparna i konstellationen för att det ska fungera.

Media på större orter så vill man visa på en bild av konflikt, trots att den inte finns. Mot media blir det ett spel som inte finns i verkligheten.

Konflikterna som blir är ofta kring små symbolfrågor och inte de stora dragen.

Vi måste ha långsiktiga planer och inte agera reaktivt.

Politik är inte ett tävlingsmoment.

Det pågår en ny studie kring vad som inte fungerar, från SKL.

Varför fungerar så lite?

Anders Ekholm, vVd Institutet för framtidsstudier, fd regeringskansliet och socialdepartementet

Att vara skeptisk och kräva data av människor är kritiskt för att nå förbättringar.

Vilka är morgondagens problem?

Morgondagens problem har vi haft länge.

Problemet vi har är att vi på många områden ändå ligger i framkant så det finns inga bra exempel att ta efter. Trots olika organisationer har alla europeiska länder samma problem. Det går inte att dra några slutsatser från varken medicinska resultat eller patientnöjdhet om hur vi ska organisera vården.

Spädbarnsdödligheten är det stora förbättringen. I övrigt har meddellivslängden gått från runt 60 år sen 1600-talet. Mäter vi på det här sättet så fångar vi inte upp de förbättringar vi gör.

Tumregel – står det i DN så spelar det ingen roll. Skälet att konkurrens kan fungera är att mindre storlek kan ge bättre resultet. De länder som har bra PISA resultat har minst skolresurser.

Mikrosystem

Koll på läget är bra, dvs, koll på både kvalitet och pengar. Engagemang är huvudindikator, mäts genom antalet konversationer och graden av utbyte. Starka ledare är inte alls bra.