Svenskt Närlingsliv

Fokus ligger på de svenska EU-parlamentarikerna.

SN har 60 000 medlemsföretag, fördelade på 49 medlemsorganisationer. 69% har 0-9 anställda, 23% 10-49, 6% 50-249, 1,5% >250.
Är i sig medlem i Business Europe med 50 liknande organisationer. Organiserad i utskott som arbetar med specifika frågor.
IMG_1217
Sammanhang: SPN Bryssel, Näringslivets EU-klubb, EESK mfl.
Prioriterade frågor:
Digitala agendan
TTIP  (Transatlantic trade and investment partnership)  Här har regering, fack och näringsliv samma linje…
Arbetskraftens rörlighet
Lägre prioriterat:
PoU/Innovation
Regelförbättring
Bolagsstyrning/äganderätt
Inre marknad
Miljö. klimat, energi
Svensk näringsliv har även kontorsplatser som man kan låna hos dem.
Ur SN:s perspektiv är EU:s arbete med TTIP, Energiunionen och den digitala inre marknaden, de frågor som föder mest arbete från kommisionens sida.
Annonser

EU-kommissionen – Asylfrågor

Henrik Nielsen

Jobbar just nu mycket med omfördelningen av flyktingar inom EU. Det har gått trögt pga bristande politisk vilja samt praktiska problem i framför allt Grekland. Sverige har begärt att skjuta upp Sveriges del i omfördelningen, vilket kommissionen har accepterat.
Fokus just nu är på den rättsliga sidan av Turkietavtalet.
Det går inte att utesluta att vi återkommer till samma volymer i flyktingströmmen genom Europa, även i år.
IMG_1215
Det pågår en översyn av Dublinförordningen och juridiken kring flyktingmottagandet. I praktiken går det inte att skicka tillbaka människor till det första landet de kommer till så det fungerar inte alls.
Problemet i Grekland är att hälften av de medel som EU har anslagit till flyktingmottagandet, kan Grekland inte använda, eftersom de inte hinner med att göra det. Bristen på pengar är inte problemet. Det är väldigt tidskrävande att hantera människor.
Tanken bakom det som diskuteras nu är antingen behandlas alla som kommer till Europa behandlas som om det just var Europa de kom till och sedan fördelas. Alternativet är att man sätter tak, där omfördelningar sker när man går över taket i ett land under ett år.
Det kommer ett lagförslag om att reformera Dublinförordningen i maj. Lag kommer bara ta oss halvvägs, i det praktiska införandet finns stora skillnader. Det är väldigt stora skillnader i hur stor andel av flyktingarna som får asyl. Notera att Dublinförordningen även innefattar Island, Norge och Schweiz.
Inom europaparlamentet finns röster för att ta större hänsyn till individens vilja. kommissionen ser inte samma utrymme idag.
Som asylsökande har man inte rätt att resa inom EU. När man fått asyl så har man en femårig frist som man måste bo kvar där man fått asyl.
2011 hade vi 100 000 flyktingar till Europa. 2015 hade vi en miljon. Båda gångerna framhölls det som kris. Skillnaden nu är att statscheferna för diskussionen. Vi kan räkna med att strömmen över medelhavet kommer gå upp under sommaren. En halv miljon är dessutom internflyktingar inom Ukraina.
I nästa vecka skickas det ut brev med juridiskt budskap för att sätta tryck på de länder som inte tar emot omfördelade flyktingar. Utöver de uppenbara är även Frankrike och Storbritannien skeptiska till att ta emot de flyktingar som överenskommits.
Libanon är det land som har gjort mest för Syriens flyktingar. 1/4 av befolkningen är nu flyktingar. EU försöker stötta ekonomiskt för att tillgängliggöra sjukvård, skola och skapa möjlighet för arbete. Libanon är ganska skört under trycket eftersom det inte har en politisk stabilitet till att börja med.
Frågan om EU-migranterna har hamnat i skymundan. I princip är det bara England som uttrycker att de har problem med den fria rörligheten. Grundproblemet är inte EU systemet utan inbördeskriget i Syrien och det måste vi ha för ögonen.

Sveriges ständiga representation i Bryssel

 

IMG_1214

Sara Johansson

Hälsoråd 
Sveriges ständiga representation i Bryssel

Sveriges största utlandsförvaltning, Alla departement är representerade här. 120 personer. Arbetet leds av två ambassadörer. ytterligare en ambassadör mot Belgien, men hon är baserad i Stockholm.

IMG_1213
Arbetet ansvarar för alla kontakter med EU:s intutitioner samt alla förhandlingar. Saras roll är att verka för Svenska intressen, så lång det bara går. Sara sitter med i två rådsarbetsgrupper, en för hälsa och en för läkemedel.
Politiken utformas i Sverige. Inför varje nytt möte kommer en handlingslinje, varefter Brysselkontoret ska förverkliga. Väldigt lite jobb läggs på mötena, utan massan av arbete är förhandlingarna däremellan.
Sverige är unika i att jobba med gemensam beredning mellan departementen. Det gör att Sverige talar med samma röst i alla forum. Detta är väldigt uppskattat här och ger en hög legitimitet i förhandlingarna. Det ger framför allt att Sverige är snabbare än andra på att identifiera problem i skrivningar. Handlingslinjerna är generellt förankrade i riksdagens utskott.
Kommer man inte överens finns ett forum som ambassadörerna sitter i, corre pair. Här löses mellan 10-15% av all volym. Det är väldigt sällan som hälsofrågor kommer upp på ministernivå.
Vi svenskar tar även poäng på att alltid basera vår politik på statistik och vetenskap. Här ligger vi i topp i Europa.
På hälsoområdet, har vi undantag, framför allt för alkoholmonopolet och snuset.
Det har skett en stor skiftning i Bryssel, i och med att parlamentet har fått större makt och kommissionen har börjat fokusera på att jobba på de stora frågorna.
Den europeiska planeringsterminen är ett organ för utvärderingar av länder. Här utvecklas utvärderingar även på hälsoområdet.  Den enda rekommendation som Sverige har fått har varit kring den höga belåningsgraden på bostadsmarknaden.
Sverige leder en expertgrupp för att hjälpa alla att ta beslut grundade på goda underlag, byggt på öppna jämförelsetänket för att mäta kvalitet.
EU har bedrivit ett frivilligt arbete för preventivt arbete runt alkohol. Det intressanta här är att alla länder och inblandade vill se en fortsättning men kommissionen tycker inte att det är deras jobb så det riskerar att falla.

Östergötlands representation i Bryssel

Har funnits här sedan 1996. Utöver regionen så köper LiU och länsstyrelsen tjänster av kontoret.

IMG_1212

Fokus ligger på påverkansarbete, samverkan med andra och verksamhetsutveckling. Samverkan är huvuddelen av arbetet. Det handlar väldigt mycket om att svara på förfrågningar hemifrån.
Ska verksamheten får mer schwung så krävs att kommuner och regionen samordnar sina frågor så att arbetet kan bli mer fokuserat. Tjänstemän är ganska frekvent här men politiker lyser i mångt och mycket med sin frånvaro. Brysselsammanhanget är viktigt, de förtroendevalda kommer nu med tydlig agenda och tydliga frågor att arbeta med.
Ska man ha ett bra utbyte av en Brysselresa ska man vara färre än en halvfull människor och ha förberett vad man vill åstadkomma innan.
Brysselkontoret bevakar Hälsa- och sjukvård, samhällsplanering, kultur- och kreativitet, kompetensförsörjning och företagande.
Kommissionen har dragit ner drastiskt på antalet initiativ för att uppnå en högre kvalitet och inverkan.
Man kommer även se över 40 olika lagstiftningar för att förenkla eller ta bort.
Prioriterade områden för kontoret 2016:
  • Smart specialisering – kommissionen har mallat in områden som man satsar utvecklingspengar i. Östergötlands prioriterade områden är: Avancerade material (nanotech), smarta systemlösningar, miljönytta, visualisering och simulering, bioekonomi.
  • Cirkulär ekonomi
  • Sammanhållningspolitiken (strukturfonderna)

Sveriges nationella hållning är att dra ner budgeten. Den svenska statliga medfinansieringen har bromsat den svenska användningen av strukturfonderna, vilket gör att vi inte får valuta för de pengar vi skickar ner.

  • Migration/integration
  • Hälsa och sjukvård
  • Östersjöfrågor – vi är vansinnigt dåliga (undantaget länsstyrelsen) på att söka pengar från Central Baltic. Man har från centralt håll skickat undringar om varför vi är så dåliga på att söka.
IMG_1211
Erlai – migrationsnätverk. Googla!

LRF i Bryssel

LRF

Förutsättningar för påverkan i Bryssel:

  • Stor vana vid lobbyism
  • Kräver både tydligt budskap och tajming
  • Alla har en agenda – känn din motpart
  • Stora kulturella skillnader
  • Alla som agerar i Bryssel har sin bas i en medlemsstat.

 

LRF har haft representation i Bryssel sen åttiotalet. Tätt samarbete inom organisationen  Copa Cogeca. Copa Cogeca ses ofta som en konserverande kraft i Bryssel.
Reglerna inom jordbruket kommer med några års eftersläpning från Bryssel.
Det stora dagsproblemet i EU idag är att Ryssland har stoppat all import från EU. Det gäller framför allt slaktbiprodukter som inte hittar avsättning idag. Det avhjälps till viss del genom att Serbien, Vitryssland och Turkiet som sen säljer vidare i andra hand.
Ryssland har problem med utsäde idag, framför allt spannmål och potatis.
I Sydeuropa så ser sig lantbrukare sig ofta som om inte statligt anställda, så statligt beroende. I Sverige så har vi kommit väldigt långt med att se lantbruket som ett företagande. Svenska politiker är väldigt marknadsorienterade när det gäller jordbruket.
Skillnaderna kring hur EU-stöden används har ökat. Frankrike har varit väldigt generösa med att använda statliga medel. EU:s stöd kommer att minska. Risken med det är att de sydeuropeiska länderna sätter upp stora egna stöd.
Märkning behöver hanteras på olika sätt. Vissa målgrupper appelleras av att kunna se bonden på paketet, andra attraheras mer av en sverigemärkning och den största gruppen ser till priset.
IMG_1205
Vi har fler regler än Sydeuropa men det är inte Sydeuropa som är de stora konkurrensen. Den skarpaste konkurrensen för Sverige är med danskt griskött och holländsk ost. Skillnaden mot dessa länder är att alla regler vägs mot produktionen, på samma sätt som vi hanterar skogsbruket.
De lägsta mjölkpriserna i Europa är i Grekland och Litauen som båda ligger runt två kronor.
IMG_1206
Holland halverade antibiotikaanvändningen på två år. Sverige är fortfarande bäst i klassen men det rör på sig i den här frågan. Problemet här är att forcerar man fram regler så blir följden att man får dålig efterlevnad.  Det är skillnad på vad som händer i Bryssel och vad som sker på hemmaplan. Tyskland jobbar mycket med det.
IMG_1204
Jämför man Danmark mot Sydeuropa så är det viktigt i Sydeuropa att värna det lilla familjejordbruket medan Danmark satsar på storskalighet och en begränsad utslagning för att kunna gå mot större volymer. Motreaktioner i Holland och Tyskland. Holland har infört en märkning med tre stjärnor för hur bra djuren har haft det.

Besök EU-parlamentet – Fredrik Federley

EU

28 länder, 5 kandidatländer.
Greklandskrisen, Ukraina, flyktingvågorna från Afrika och Mellanöstern samt utvecklingen i Ungern och England gör att EU beskrivs som ett projekt som skakar lite idag. Vi ser en nationalistisk våg inom Europa idag. Det finns en konservativ rörelse också som framför allt ger sig i uttryck i abortfrågan.

 

IMG_1201

Eftersom alla länder har vetorätt så är EU en politisk tummetott men ekonomisk jätte.
Europeiska kommissionen har den lagstiftande i intiativrätten men även vakthund för införd lagstiftning.
Fredrik Federley har nu fokus på antibiotika och djurhållningsfrågorna. Drar man ner på medicinerna så krävs bättre djurhållning. Alla frågor hanteras på detaljnivå.
IMG_1200
Ytterligare en käpphäst är att få tillbaka växtförädlingsföretag till Europa.
Tillfälligt granskningsutskott för Volkswagenskandalen, Fredrik är gruppledare. Handlar om att skruva om lagstiftningen för att försvåra för en upprepning.
Fredrik noterar att vi i Norden har behov av mer växtmedelsbekämpning än Sydeuropa eftersom vi har andra förhållanden än Sydeuropa med längre tid mellan varje sådd.

IMG_1202