Nationell konferens, Socialt utsatta barn och ungdomar

Kopplingen mellan skolresultat och framtid

Agenda_csoc_barn

Notera att alla bilder går att klicka på för att förstora.

Bo Widerljung, professor Socialt arbete, Stockholms universitet

Alla barn bör ha en ”Fair go” dvs samma chans att utveckla sig efter ”sina” förutsättningar.

Registerstudie på 930.000 personer – Jämför man de som klarar sig dåligt i skolan med alla andra så får man:

  • Samband med låg kognitiv förmåga. 0.65 korr med IQ vid mönstring
  • Andra individuella egenskaper.
  • Beteendeproblem
  • Hälsoproblem

Detta är inte en enkelriktad gata. Misslyckas man tidigt i skolan så orsakar just skolresultaten beteende- och hälsoproblem längre fram. Rapport: School Learning and Mental Health

Tjejer från akademiska hem som klarar sig dåligt har högre suicidtal än övriga.

Ivar Frönes, norsk sociolog – ”I kunskapssamhället är skolan marginaliseringsgeneratorn”

Socialt utsatta barn klarar sig väldigt dåligt i skolan. Skolmisslyckandena läggs alltså ovanpå andra riskfaktorer vilket ger dem usla förutsättningar i livet.

Pojkar som växt upp i fosterhem har 60% ofullständiga betyg, flickor 43%.

Barn med socialbidrag har sämre betyg än andra barn med samma begåvning, går sämre utbildningar och har mycket högre avhoppsfrekvens under gymnasiet. Dessa barn är alltså inte alls kognitivt svaga – de är precis lika smarta som andra. Däremot finns en överrepresentation av andra problem som försämrat arbetsminne. Barnen är kognitivt försummade och behöver träning. De omges av pessimistiska förväntningar från hela omgivningen trots att all forskning visar att de generellt är skitsmarta.

  • Inget statistiskt samband mellan skolresultat och missbruk eller psykisk sjukdom hos föräldrarna.
  • Inget samband heller mellan tid eller ålder för placering. Det går alltså inte att skylla på att vi hade kunnat ta hand om barnen tidigare och fått bättre resultat.

Risker för barn med socialbidragDSC_0487

  • Självmord RR 3.6
  • Narkotika missbruk RR 4.6
  • Risker för barn i fosterhem
  • Narkotika missbruk RR 6.8
  • Kriminalitet RR 7.5
  • Tonårsförälder RR 3.6
  • Socialbidrag vid 25 års ålder RR 9.6

40-60% går att koppla till skolmisslyckande. Detta är alltså i paritet med rökning och cancer. Korrigerar man för misslyckad skolgång så sjunker alltså riskerna med hälften.

Ingen påverkan:

  • Mors utbildning
  • Mor&far psyk sjukdom
  • Ålder vid placering.

Sekundär påverkan: Kön. Det är inte bra att vara kille.

Frånvaro av skolmisslyckande är det enda som predikterar framgång för utsatta barn.

Barn som klarar sig dåligt i skolan är en högriskgrupp för framtida problem oavsett familjens socioekonomiska ställning. Skolmisslyckande är en determinant. Vill man förbättra socialt utsatta barns situation är vägen framåt att hjälpa dem i skolan.

Vad hjälper placerade barn att klarar sig bra i skolan?

20 studier. 18 visar på positiva resultat. Insatserna spelar inte så stor roll. Allt som funkar på andra funkar på denna grupp. Att skicka ett bokpaket med pyssel i veckan ger samma resultat på ett halvår som ett helt läsår.

Matte är svårare än läsning men även där finns ju forskning.

Många fosterföräldrar får veta att deras barn är svagbegåvat trots att det inte alls är så.

Personliga assistenter är inte en framgångsfaktor enligt Bo:s forskning. 75% i hans forskning var rejält underpresterande jämfört med sin begåvning. *Test: WISC ( De bäst begåvade var de som underpresterade mest.

Stora kunskapsluckor är vanliga.

Ett problem är att resultatet från kognitiva tester på socialt utsatta är att barn inte är statiska. Kognitiv funktion kan variera kraftigt över tid och måste följas upp.

I Finland använder man specialpedagoger föra att fånga upp barn tidigt på det här sättet. Görs inte insatserna innan högstadiet så är det otroligt mycket svårare. Insatser i förskola och dagis med stark betoning på inlärning är de mest lovvärda insatserna. Framgång nås genom lästräning, matteträning och träning av självkontroll.

Det finns pedagogiska program som ”Learning games”. Det finns en rapport: Dagssituationen .. inlärning. (Sfi.dk – men jag kan inte hitta den…) Den (rapporten) beskriver enastående förbättringar genom inlärningsfokus och involvering av föräldrarna. Barnomsorgen är guds gåva till skandinaven.

Framgångsfaktorer

  • Skapa systematik: Gör samma, med samma verktyg, med alla.
  • Först när vi klarar det här kan vi ge oss på svårare saker. Det är allt för lätt att detta blir det ingens ansvar.

För dessa barn gäller:

In loco parentis / Skolan står i föräldrarnas ställe. Samhället ska vara en någorlunda bra förälder. …och samhället är kommunen. Inget annat.

Idag är förväntningarna på föräldrar att de hjälper sina barn med skola och utbildning. Det hjälper inte dessa barn.

Med skolmisslyckande menas alltså avsaknad av betyg eller att man ligger i den sämste 1/6 delen i betygsvärde.

Lisbeth PippingDSC_0456

Pratade om sin egen uppväxt som äldsta dotter till en utvecklingsstörd mamma och alkoholiserad pappa som stack. Tryckte på vikten att se barnen som går smutsiga i trasiga kläder, som lever utan lakan, tandborstar och kärlek. Hon växte upp ständigt hungrig och rädd. Lisbeth har skrivit fem barnböcker som handlar om barn i familjehem.

Socialsekreterare måste vara modiga och utmana hela sin omgivning. De är den viktigaste pusselbiten för dessa barn. På sjuttiotalet så fanns det ett ”vi” samhälle. Det var mycket mer socialt accepterat att krama andras barn och bjuda in. Idag har vi ett mycket starkare ”jag” samhälle. Det gör barnen mer utsatta.

Många av de här barnen har svårt att se hur deras liv ska utveckla sig och vilka möjligheter de har i livet. Detta vill hon adressera i böckerna. Det är ett självhjälpstema i alla böckerna. Bland annat en bok till föräldrar till mobbade barn. Lisbeths sista poäng ur böckerna var att man måste oavsett förhållanden hålla kontakten med sin biologiska familj.

Hon menar vidare att mobbing är ofta ett medberoende. För att vara en bra förälder så måste man vara större än barnens rädslor. Om föräldrar inte klarar av att ta hand om barnens rädslor så slutar de att berätta. Men måste vara öppen med barn också när vuxna inte håller måttet. Barnen tar snabbt på sig ansvaret för vuxnas tillkortakommanden. Barn som far illa slutar inte älska sina föräldrar. De slutar bara älska sig själva. Ytterst få föräldrar gör inte så gott de kan utifrån sina förutsättningar.

Lisbeth fick först reda på när hon var 16 att hennes mamma var utvecklingsstörd. Det födde massor om tankar om hon var det osv. Det man inte får kunskap om fylls med fantasi. Det är ett farligt redskap.

Hon berättade vidare om en pojke som var jättestökig i skolan tills han fick reda på att han ska få bo kvar hos sin fosterfamilj tills han blir stor. En liten oro blir stor för de riktigt små. Det ska man ha väldigt klart för sig.

Föredraget blev lite reklamfilm för böckerna men det. Var helt ok. För det här var den typen av föredrag som fick det att pirra varmt i hela kroppen.

Barn som lever i fattigdom har det svårt och barn som lever i fattigdom svälter ofta, för maten är det som försvinner först.DSC_0490 Lisbeth och hennes syster levde långt under existensminimum och varje månad över en vecka i svält. Barn som överlever utsatthet gör det för att de har någon typ av barnatro. De barn som tog lagom mycket ansvar klarade sig bättre än de som inte tog något ansvar. Det är därför viktigt att bekräfta barnen. Nummer tre är att de har ett mål i livet. Bekräfta drömmar oavsett vilket det är. Barn behöver ett mål i livet. Nummer fyra är att barnen har en fristad där de inte är utsatta. Ofta är det lärare som är den fristaden. I det begreppet ligger även modet att anmäla och utreda.

Nummer fem är öppenhet. De barnen som klarar att skapa samspel med andra fungerar bättre än de som inte gör det.

Paired reading

En metod for att träna barns läsförmåga. Läsning är kopplat till resultat i alla andra ämnen. Stark prediktor för framgång i livet. Verbala svårigheter är ett delproblem i problembilden för utagerande barn. Barn med trauma har ett enormt behov av att uttrycka vad de bär på.

Paired reading

  • Systematisk lästräning
  • Aktivt stöd från vuxna
  • Starkt empiriskt stöd

Hur går det till?

Högläsning i mun på varandra tills barnet gör ett tecken för att sluta. Hela tiden håller barnet fingret i texten för att styra hastigheten. Barnet läser själv. Vid fel får barnet 6 sekunders chans att rätta, sen hjälper man. Den vuxne rättar.

20 min per dag, 3 dagar i veckan, 16 veckor. Barnen får själva vara med och välja böcker. Det är en starkt motiverande faktor.

Resultat:

  • 11 månaders läsutveckling på 4 mån.
  • Förbättrat ordförråd.
  • Större effekt på yngre barn eftersom de kommit kortast i läsutvecklingen. Inga skillnader mellan pojkar och flickor och ingen skillnad beroende på kognitiv förmåga. Det gynnar alla barn lika mycket.
  • Efter djupintervjuer med de som hoppa av eller upplevt problem så är återkopplingen att det är:
  • Bra med struktur.
  • Bättre flyt.
  • Utökat ordförråd.
  • Mer nyanserat med t ex betoning vid punkt.

…men…

  •  Svårt att parläsa. Barnen blir ibland irriterade på det.
  • Jobbigt att bli rättad.
  • Det blev ibland en väldigt stor sak.
  • Det var intensivt.
  • Tidsmässigt oöverskådligt för barnen.
  • Gav konflikter.

Exempel på att barn fått stärkt självbild och att föräldrar upptäckt problem som de inte visste fanns.

Knäckfrågan är motivationen och den är kopplad till att man ser att det är något som är nyttigt eller är viktigt. Det är den vuxnes ansvar, vilket bara uppstår om de känner att det är viktigt och kul. Därför måste föräldrarna motiveras.

Placerade barns skolgång och hälsa

Petra Rinman, Johanna Freed

DSC_0497

DSC_0505

Alla dessa bilder går att trycka på.

Skolverket håller på att ta fram ett stödmaterial för hur omplaceringar av barn

70% är placerade i jour-/familje-HVB eller särskilda behandlingshem på frivillig basis. Resten är tvångsvård.

Mycket upprepande av tidigare talare i det här föredraget.

Samhällsrelevanta resurser i hälsovård

Helene Lagerlöf

Levnadsnivåundersökning placerade ungdomar (13-18 år)

272 ungdomar, 147 i HVB, 125 i familjehem.DSC_0520

Frågor på mp3-spelare, kryssformulär utan frågor. Det gjorde att ingen kunde se över axeln när barnen svarade. Svaren har jämförts med svar från ungdomar som bor hemma med sina föräldrar. 96 frågor för åtta levnadsnivådimensioner.

I HVB-hem går 1/3 i friskola. Familjehem 7 %.

En större andel av ungdomarna i HVB-hem har inte tillgång till internet för skolarbetet. Det sker ofta med en tanke att skydda barnen från att fara illa men det innebär över tid en mycket stor begränsning av deras frihet. Knappt hälften av HVB-ungdommarna uppger att de får hjälp med läxorna. 3/4 av de andra ungdomarna.

Det finns en högre grad av att uppleva att det är för lågt tempo i skolan. Föräldrarna i familjehem har generellt väldigt få kontakter med skolan.

HVB

  • 1/4 har nedsatt undervisningstid
  • 1/4 uppger att de inte har läxor
  • 1/3 lägger mindre än en timme i veckan på läxor.

HVB och familjehemsungdomarna har betydligt färre vänner än hemmaboende jämnåriga. De placerade barnen upplever mobbing dubbelt så ofta som unga som bor hemma. Denna gruppen skolkar mer också. Det ligger i linje med att relationen med skolan inte fungerar. Inga påtagliga skillnader mellan vad barn gör på sin fritid, vilket ju är jättebra, Den skillnad som finns är man idrottar mindre.

I de öppna frågorna så fanns ofta klagomål om att de inte kunde ägna sig åt just idrott och gym. På HVB-hemmet så finns ofta organiserade aktiviteter som gör att det finns skillnad ändå. På HVB gör barnen mer hushållsarbete än barn som bor hemma. Inga könsskillnader här vilket utmärker sig.

Framhåller Paired reading och letter box club som metoder att stärka barnen.

Hur kan de här frågorna följas upp?

  • Kollegiegranskning av varandras akter utifrån frågeformulär.
  • Resursfokus vid utredning av familjehem.

Familjehemsbarn har lite mer pengar att röra sig med. På HVB tillämpar tecken ekonomi. Den ska sättas upp så att man belönas för de sysslor man ska göra. Vissa barn rapporterade att den användes negativt så att man straffades istället.

Somatisk hälsa

Bo Vinnerljung

DSC_0470

Tryck på den här bilden för att se nedbrytningen av barnens problem.

Man blir inte friskare av att fylla i papper. Det gör socialtjänsten för mycket av.

Läkarundersökning vid inskrivning i familjehem gav i att 61% i en sammanställning fick minst en remiss. Tre av fyra barn hade en omfattande sjukdomshistoria. Hälften av barnen skickades direkt till tandläkare. Det fortsätter att vara gömt efter att barnen placeras. 2/3 i en studie rapporterade kroniska sjukdomsproblem som ofta var okända för socialen. Generellt finns det stora brister i hälsodokumentationen i socialtjänstens journaler. Dokumenterade brister i studier i Stockholms län. Hälsokontroller är inte praxis i huvuddelen av Sveriges kommuner.

  • Dålig vaccinationstäckning i hela den här gruppen.
  • Var fjärde tonåring (tjej) som tas om hand blir tonårsförälder.

I dansk studie så har vart femte placerat barn en ICD-diagnos, 51% i norsk studie uppfyller kriterierna DSM-IV-diagnos. Stor grad av behandlingsbara problem.

Blir det bättre under tiden i vård” Nej, i dansk studie visar det att beteendeproblemen ökar över tid hos barn på institution. Vi ska inte ta för givet att institutionsvård eller fosterhemsvård ska förbättra deras psykiska hälsa. Socialtjänstens barn har högsta suicidtalen. Detta hänger alltid samman med allvarlig psykisk ohälsa. Tonårsplacerinar av tjejer är mest drabbade. 11 gånger högre risk än normalt. Var sjuttonde har minst ett dokumenterat självmordsförsök. Fosterhemsplacerade barn ha mycket högre överrisk för förtidspension.

Kessler, Pecora 2008. Casy family programs, jämfört med vanlig fosterhemsvård, gav extremt mindre förekomst av allvarlig psykisk och somatisk ohälsa. 1/3 av de mest utsatta barnen undkom psykisk ohälsa. Det finns alltså massor att göra.

Som fosterfamilj ska man vägra ta emot ett barn som inte har en utredd hälsa.

I Danmark gör man en hälsokontroll varje år. Finland har en obligatorisk kontroll vid placering. Sverige har ingen lagstiftning. Läkarkontroll är ett härke. Journalmaterialet är utspritt eller existerar inte. Det viktigaste är att genomföra ett hälsosamtal med läkare. Hörsel och syn missas ofta av omgivningen. Detta är också en billig försäkring mot vanvårdsutredningar. Tar tre timmar per barn, 3000 kr. Ett års placering, 8760 timmar, 1,5 miljoner per år.

DSC_0471

Tryck på bilden för att kunna läsa rubrikerna.

Ex: Tonårsföräldraskap har ett teoretiskt samband med skolmisslyckande. Detta är den starkaste prediktorn.

Psykisk hälsa

Gör screening och vidarebefordra till BUP. Ha rutiner för bevakning av psykisk ohälsa.

Kritik mot BUP för att man i flera landsting håller fosterbarn utanför specialistvård genom att klassa dem som sociala problem. Detta är en åsikt som delas med experter inom BUP, bl.a. Linköping. Man ska inte screena om man inte kan erbjuda effektiv behandling. Det är socialstyrelsens riktlinjer. Kan man inte erbjuda professionell vård ska man alltså inte screena. Det är ett stort dilemma.

Framgångsfaktorer

  • Sätt en minimistandard så att arbetet kommer igång!
  • När man klarar hälsa och skola kan man ge sig på svårare saker…

De sociala myndigheterna tar inte alltid ansvar för barnens hälsa.

Psykisk ohälsa placerade barn och ungdomar

Jan Jensen

Empiriska erfarenheter från fältetDSC_0493

Jan har bakgrund i arbete med apatiska flyktingbarn. Dessa har många gemensamma drag med placerade barn. Just nu jobbar han med kraftigt förstärkt familjehemsvård med barn som haft multipla hem och/eller problem.

  • Olika kulturer och traditioner formar mäniskor olika.
  • Människan formas utifrån sina materiella villkor
  • Diagnoser är sociala konstruktioner.

Frågan om huruvida barnen ska få bo kvar och deras framtid är den dominerande frågan och problemet för placerade barn. Det är viktigt att inte ställa högre krav och press på barnen än vad de klarar av att ta in när de är nyplacerade. Ibland när vi vill mer än barnet så blir vi en stressfaktor.DSC_0474

Maslows behovstrappa funkar som en väldigt bra modell för de här barnens behov och traumtisering går inte att adressera i den här fasen. Barnen har en tendens till önsketänkande i detta arbetet – ”Alla problem blir lösta bara jag vet var jag ska bo”.

Den sociala situationen

Man flyttar aldrig ifrån sin familj känslomässigt. Det blir en familjeamputaion. Känslor av:

  • Övergivenhet
  • Förlust av vänner
  • Okunnighet om närområdet
  • Ensamhet
  • Språkbegränsning och brister i skolgången förekommer

Barnen vill ofta tycka om skolan men summan av deras negativa erfarenheter överväger de positiva.

Nobody knows how much you really know until you show that you care.

Vi har en tendens att överdramatisera situationer. Det är väldigt konfliktskapande att utgå ifrån sig själv i dessa situationer. Trauman gör att vi tappar förmågan att se vem man är och hur man agerar. Man glömmer framför allt bort saker som hänt.

En bra öppningsfras är: ”Kan vi prata?” eller ”Jag vill att vi ska prata.”

Ögonkontakt är konflikskapande, att gå bredvid varandra är jättebra. Att läsa tillsammans är toppen. Ett bord emellan är katastrof. Använd man istället för du/jag. Detta är lika viktigt för föräldrar som för lärare.

Undvik inte att prata om självskadebeteende osv. Barnen skapar ofta polariseringar för att slippa ta tag i sina problem. De gör ofta allt för att bli omplacerade just på grund av detta.DSC_0480

Traumatiserande händelser ger inte alltid trauman. Däremot kan konsekvenserna av ett trauma bli väldigt likt en bokstavskombination, helt utan att vara det och det kräver en helt annan behandling.

Har man en stark ”jag-struktur” så klarar man sig igenom vad som helst. Det kräver att man ser sitt sammanhang. Länktips: Jagstrukturerande.se.

Sömn är otroligt viktigt för alla barn! Länktips: Sömnupplysningen.se.

Jag skrev inte så mycket mer här men lägger med bilderna jag tog. Klicka på dem för att förstora.

DSC_0478  DSC_0481 DSC_0482

Att hantera vardagens kriser

Jan Jensen

Jag slänger in slide:sen direkt eftersom de var bättre än mina anteckningar.

DSC_0475

DSC_0476

Annonser

Framgångsrikt arbete med jämställdhet, Gnesta kommun

20140506-162646.jpg

Varför ska en kommun arbeta med jämställdhet?

Ett jämställt samhälle blir ett samhälle med mer möjligheter och mer välmående människor. Det är framför allt en ekonomisk vinst.

Jämställdhetsarbetet har förflyttats från att i takt med att pojkars skolresultat har sjunkit, handla om att ge kvinnor rättigheter till att handla om både pojkar och flickor. Samtidigt är tjejer mycket mer stressade än killar. Ingetdera är acceptabelt.

Resultat från Gnesta:

Fler pojkar som går ut med godkända betyg.

1. Mål
Man har uppnått detta genom att arbeta med aktiv målstyrning. Man sätter konkreta mål som man mäter på och kräver återrapportering på. Framför allt har kravet på redovisning i årsredovisningar varit kraftfullt.

2. Forum med politiker
I Gnesta har man satt ett grupp på att göra arbetsprogram för hela kommunens arbete för jämställdhet. Den leds av kommunchefen. Hela verksamheten måste arbeta mot de satta målen, från topp till botten.

Checklista
3. Checklista för behandlande av alla kommunens ärenden. Genom att kvalitetsära behandlingen av alla ärenden lyfts kvaliteten. Det betyder inte att allt tas i beaktande men i och med att man måste redovisa vad på checklistan som utförts så kan man ha en helt annan diskussion i nämnderna innan besluten tas.

4. Utbilda politikerna.

Detta är samma framgångsfaktorer som statliga utredningar har visat på.Googla MUMS och jämställdhet om du vill veta mer.


Så lyckades Frejaskolan 6-9

20140506-163011.jpg

Det finna absolut inga snabba lösningar. Framgång kräver långsiktigt strategiskt arbete. Skolan hade bra resultat innan arbetet sattes igång men det är helt frikopplat från frågan. Det är en väg till bättre resultat oavsett utgångspunkt.

Allt började med en utbildning kring våld i nära relationer och insikten att vill man jobba preventivt måste man satsa på barnens värderingar. Arbetet har utgått ifrån Delegationen för jämställdhet i skolan (DEJA). Den framhålls som ytterst läsvärd.

Skolan satte upp tre mål.

Motarbeta de nprmer som leder till betygsskillnader
Utööka sex- och samlevnadsundervisnngen
Motverka traditionella studieval. Alla barn ska ha alla vägar öppna för att realisera sina drömmar.

Det fanns stora skillnader i hur utvecklingsplanerna utformades. Så ser det ut i hela landet.

Reamgångsfaktorer
Hårt och välplanerat arbete
Kompetens och verktyg
Normkritisk kompetens i hela personalgruppen
Aktuell kunskap (DEJA)
Eleverna delaktiga
Fokus på vuxnas makt och ansvar att bryta normer. Framförallt att bryta alla ”skojbråk” som egentligen handlar om att någon med status utnyttjar den.
Utrymme i arbetstiden
Kontinuitet
Mandat från ledning och politiker

Pojknormen:

Skojbråk, våld, stauskamp och kränkningar.
Inte plugga eller visa att man anstränger sig.
Gruppen är viktigast
Högskola är inte ett mål.

Alla människor vill ha status. Status byggs utifrån normen. Den kan man sätta och det är hela poängen med arbetet. I fallet med stökiga elever går det genom att ta kontinuerliga samtal göra det väldigt obekvämt för grupper at fortsätta med destruktiva beteenden. Pedagogerna tyckte att detta var ett enkelt arbete.

Tjejernas normer:

Bara ödmjukt smart
Sköta sig, inte komma sent utan en mycket bra ursäkt. Något som pedagogerna ofta förstärker.
Inte prutta och rapa
Visa sig svag. Tjejer som blir utsatta för våld och sexuella trakasserier får hög status av det. Tjejer är normalt sett väldigt obenägna om att både berätta och att lita på utomstående vuxna om problematiken.
Ha syslöjd
Inte ha starka åsikter
Inte skämta, så sticker man ut.

Ännu ett skillnad är att tjejer ofta siktar på att läman in en visuellt fin text medians killar inte brys sig om läsbarhet.

Angeta Nilsson har skrivit en jättebra text kring flickors stress. Tjejer behöver jättetidigt hjälp med att lära sig plugga. Vi fyller idag killarna med självförtroende medians vi ställer krav på tjejerna. Det är inte hållbart. Vi håller ofta tillbaka tjejerna i skolan. Det viktiga för att stärka tjejer är att låta dem ifrågasätta lärare och vuxna.

Riksdagens jämställdhetsmål:

En jämn fördelning av makt och inflytande i samhället.
Ekonomisk jämställdhet
En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.
– Föräldraledighet är inte beroende av inkomst. Kvinnor tar ansvaret oavsett.
Mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

Notera ven att de pojkar som misslyckas i skolan är de som sedan i väldigt hög utsträckning är intoleranta och röstar främlingsfientligt.Intelektuellt finns det inga som helst skillnader mellan unga pojkar och flickor.

Uthålligheten har varit det viktigaste, Föreläsningar och regelbunden utbildning gör förändring. Externa medel och resurser till att kunna reflektera i grupp har varit förutsättningen för detta.

Att mäta
När man mäter, utgå inte ifrån de vanliga verksamhetsmåtten. Gör fokusgrupper och ta reda på vilka statusprocesser som råder i just det klassrummet eller fritidsgården och mät på det. En av nycklarna är ju att involvera barnen på det här sättet.

På en fritidsgård är det viktigt att jobba med varför barn som inte är i den primära målgruppen inte känner att de vågar gå dit. Det är en viktig del i att lyckas i fritidsgårdens verksamhet, att skapa en trygghet god nog för alla. Det är värt att mäta på.

Yrkesvägledning

Här måste man börja i förskolan med att leka olika yrken, för att bryta normerna tidigt. Räkna med att insatserna inte ger resultat förrän efter 15-20 år.

Läromedel
Det är nästan alltid alltid bättre att ta diskussionen än att ta bort läromedel eller saker som vi uppfattar som könsstereotypa.

Rundabordssamtal om ledarskapets betydelse

Det är kraven som ställs på pojkar och flickor som sätter normerna. I grund och botten handlar det om att ge alla barn en bild av att de duger och räcker till. Ett barn som blir lyssnad till av vuxna växer. I förskolan är nästa steg att se till att de lyssnar även på sina kamrater.

Det är inte bara genom utbildning av personalen som inlärningen sker. Det stora är att utföra fasta rutiner. Det är jätteviktigt att ha ett årshjul med löpande aktiviteter för att hålla verksamheten vid liv.

Har man en strukturerad bild av hur verksamheten ska se ut så får barnen väldigt tydliga signaler. _Det_ gör skillnad.

Nolltoleransen mot skojbråk i korridorerna är central här. Det har gett en enorm skillnad på tryggheten. Vidare har Frejaskolan lagt mycket krut på att skriva kränkningsrapporter. Sätter man ribban högt och uppmärksammar avsteg så blir man per automatik av med den stora volymen problem.

Boktips: Den dolda kvinnomakten

Lägg in en länk här till hjälpreda för normkritiskt arbete.
Bryt! (Forum för lärande historia och RFSU)

En bra sex & samlevnadsundervisning gör stor skillnad för arbetsmiljön. Det får även effekt på resultaten.

Barn i förskolan kan absolut svara på enkäter. Man gör sifferkryssandet till kryssande av färger. På så sätt kan man samla in data väldigt tydligt.

Maria Ahrnholm
Jämställdhetsminister

20140506-163605.jpg

Försäkringskassan, skattemyndigheten och CSN driver ett intressant jämställdhetsprojekt som utgår ifrån jämställdhet ur kundperspektivet

Ungdomar som har icke jämställda värderingar använder mer våld. Skulle Maria välja ut en fråga att driva igenom av alla, skulle hon välja en individuell föräldraförsäkring, på grund av alla preventiva effekter det har på jämställdhet.


Män för jämställdhet

Peter Söderström

20140506-163826.jpg

FFV- Frihet från våld – (eng. Tough Guise)
Våldsförebyggande arbete, skapat av Jackspn Cat, fd amerikansk fotbollsspelare

Majoriteten av allt våld utövas mellan 13-25, det är män mot män och män mot kvinnor. Vill vi stoppa våld är genus centrum för diskussionen.

Jeff Hearn, Liköpings universitet vittnar om att män förväntas rent socialt vara de som utför våld.

Se även US.-rapport Unga och Våld, 16-25 år, 2013.
Oddset för att utföra en kränkande eller våldsam handling ökar med 3,2 gånger för killar som instämmer i stereotypa påståenden om kön.

Program som har en genusförändrande ansats, dvs att de syftar till att ändra åsikter kring könsroller, har en dokumenterad och stark effekt på beteenden och därmed våldsutövande. Se WHO:s hemsida för referens.

Ytterligare en framgångsfaktor är att skapa ett engagemang i det ofödda barnet och pappagrupper.

Fler länkar:
Killfrågor.se
Machofabriken
Frihet från våld – väldspreventivt Centrum
Fatta man

MVP – Mentors in violence prevention
Höja medventenhet om våld
Utmana tänkande
Öppna upp en dialog
Inspirera till att bli förebilder

I Skottland och till exempel Sioux City så finns det skolpoliser som jobbar med värderingar och förebyggande arbete. Det handlar om att jobba med alla normproblem. Allt från småbråk till nollningar.

MVP-programmet utgår ifrån åskådarperspektivet. Det handlar om att skapa konstruktiva åskådare. Det handlar alltså inte om att jobba med värstingarna utan att stärka de om vågar bryta mot normerna och ta ledarskapet och säga ifrån och bryta obehagliga situationer.

Programmet ligger på 6×2 timmar. Fokus på dialog och växla mellan dialog och tjej-/killgrupper. Det går att utbilda skolpersonal på den.

En reflektion på allt detta är att de barn som utförde Columbineskjutningarna till en början blev retade och sedan accelererade våldet mot dem tills de slog tillbaka.

Framgångsfaktorer
Redan etablerat arbete kring värdegrundsfrågor
Engagerade personer
Ledningens arbete, engagemang och stöd
Personalens arbete, engagemang och stöd
Föräldrars stöd
Elevernas engagemang och delaktighet
Vårt engagemang, vårt arbetsätt som extern aktör
Kunskapsutveckling/process/integrering

1 to many youtube

5 days of violence prevention, konference stockholm, 12-15 maj.

Reflektion om etnicitet: iranska, finska och polska barn presterar bättre än svenska barn i svenska skolan.

Hur vi får fler sökande till lärarutbildningen

De senaste dagarnas debatt kring en minimigräns för högskoleprovet för antagningen till lärarprogrammet har fört med sig ett behov av att reda lite i vad som är hönan, ägget och sittpinnen. Jag har fått den direkta frågan att reda i det, så här är mina tankar.

 

Det är givetvis så att antagna med 0,1 på högskoleprovet har en lägre statistisk chans än andra att ta sig igenom en högskoleutbildning. Å andra sidan så tycker jag att det är väldigt svårt att argumentera för att den student som antar utmaningen och klarar sig igenom de första kurserna inte ska få chansen att göra det när alternativet är en tom utbildningsplats. Visst finns det besparingar att göra på att inte ta in mäniskor i utbildningssystemet men det enda som vi garanterar med ett sådant införande är att vi får ännu färre utbildade lärare.

Utbildade lärare med akademisk ämneskunskap kan sina ämnen bättre än outbildade. Det må påstås att i enstaka fall finns det outbildade med förmåga att inspirera som överstiger andras men det går inte att dra större trissor på det. Faktum kvarstår. Vi får färre lärare. Det kan inte vara vad vi vill. Vi vill ha fler.

Bild

Ser man till antagningstatistiken är det uppenbart att det är för få som söker. Så varför söker mäniskor en universitetsutbildning. Skälen kan vara många. Här är några:

  1. Lön
  2. Färdighet
  3. Önskan

Låt oss ta dem ett och ett. Lärarna kommer med stor sannolikhet inte långsiktigt vara det bäst betalda yrket på marknaden. Finanshajar, systemadministratörer, flygledare och läkare har flera skäl till att vara bättre betalda. Precis som med varor kan inte alla konkurrera med pris. Då går man under. Därmed inte sagt att lärarlönerna inte är ett problem men låt oss lämna det åt sidan för den här diskussionen.

 

Färdighet. Varför vill så många unga ha skapande arbeten? Varför söker de ämnen som är de uppfattar som roliga istället för att göra arbetsmarknadsmässigt rationella val? Tanken landar i frågan: Hur många elever känner att de är bra på att lära ut?

 

Finland har de högsta antagningsbetygen i världen till lärarutbildningen. Det finns flera skäl bakom. Det kanske största är att de låter sina elever utbilda varandra i en större utsträckning än i Sverige. Inte nog med det. De väljer ut sina bästa elever för att hjälpa andra. Det säger sig självt. Låter man sina bästa elever bli duktiga på att vara lärare, låter dem få känna stolthet i att lära ut, få känna ruset av att ha hjälpt någon annan, den triumferande värmen i hela kroppen när man ser i någon annans ögon att de förstått…

 

… ja, då kanske de till och med önskar att få vara lärare.

 

Rent tekniskt är det okomplicerat att få till. Det är bara att skjuta till statlig finansiering till pedagogisk utbildning av elever. Sen se till att det är en finansiering som löper över fem till tio år och kräva medfinansiering från kommunerna. Precis som vi alltid gör. De kommuner som saknar lärare idag är de som har mest att vinna så jag har väldigt svårt att se problem med att få engagemang i frågan.

 

Att sätta en minimigräns för högskoleprovet attackerar inte det här problemet. Tar man grundproblemet på allvar blir frågan helt meningslös. Vi behöver inte mer byråkrati kring antagning. Vi behöver lärare.

 

Den som vill ta del av den fortsatta debatten är välkommen att gå med i gruppen Politisk Centerdebatt på facebook. Den som vill ha mer kött på benen om varför man väljer den karriär man väljer finner det här.

Skolverkets aktualitetskonferens, 14 januari 2013

Som vanligt har jag antecknat det som jag tyckte var relevant och kompletterat med bilder. Frågor och kommentarer välkomnas!

20140114-180019.jpg

Skolverket lägger ett stort förtroende för PISA-undersökningen. Resultaten har skjunkit stadigt.

De är de svagaste eleverna som har tappat mest. Vi har tappat både jämfört med våra egna resultat för 12 år sedan samt mot jämförbara länder. Bilden visar skillnaden i de svenska resultaten mellan de senaste PISA mätningarna.

20140114-180259.jpg

PISA mäter inte alls hela skolans uppdrag. Däremot mäter den kunskaperna i våra kärnämnen. Utvecklas läsförståelsen på det här viset så har vi ett långsiktigt demokratiskt problem. Resultaten pekar på problem på systemnivå.

Det viktiga i undersökningen är inte hur det går för enskilda länder utan trenderna inom vårt land. Reformarbetet lider av latens – det tar väldigt lång tid för en reform att få effekt.

Resultattappet beror inte på invandring eller medel. Komunalisering är en tvistefråga med två utredningar på gång. Det är så många faktorer som spelar in. Mycket ansvar ligger på huvudmännen men det är inte pengar som är lösningen på alla problem.

20140114-180627.jpg

Vad som däremot är tydligt är att attityder har ändrats. Skolan upplevs som inte lika viktigt som förr. Vi skolkar mer än innan och vi sitter mer framför datorn än andra. Finlands mindre tapp på senare år har man velat förklara med detta. En annan förklaring som skolverket tar fasta på är att elever lämnas mycket mer ensamma i sitt lärande idag än innan.

Länder som presterat högt:

20140114-180453.jpg

Singapore och Shanghai presterar väldigt högt i internationella undersökningar. Det finns länder som lyckats plana ut en utveckling som vår. Ett exempel är Norge.

Finland / Kanadas, Sydkoreas styrkor:
Satsningar på:
Lärarutbildning
Barn i tidig ålder
Likvärdigheten – föräldrar ska kunna lita på att närmaste skolan är en bra skola.
Vetenskapliga, forskningbaserade metoder

Det som utmärker Finland mest är att endast sex procent av skillnaderna mellan eleverna kan härledas till vilken skola de går på.

De som gått upp från låg nivå:
Uppföljning
Investeringar i lärarkompetensen
Ta bort utbildningsspår som differensierar
Tydliga examen

20140114-180550.jpg

Man kan inte alltid kopiera men man kan lära av andras framgångar. Framför allt när det gäller hur man organiserat undervisningen. Viktigast: ‘Nowhere does the quality of a schoolsystem exceed the quality of its teachers’.

Aktuella iaktagelser:

Minskat söktryck yrkesutbildningar
Stora avhopp lärlingsutbildningar
Kvalitetsbrister främst inom APL (arbetsplatsförläggd utbildning) och bristande information.
…och…
Det finns exempel på extremt välskötta utbildningar!

Det minskade intresset ger långsiktiga effekter. Flickorna är de som har sökt sig bort från yrkesprogrammen. Endast 28% av eleverna går idag på yrkesprogram.

Lärlingsutbildningarna kräver att man är strukturerad, lär sig mycket teori och att man ofta hamnar i situationer där man är ensam ung med många vuxna. Detta motsvarar inte alltid bilden som eleverna har när de går in i den. Informationen behöver förbättras.

Det finns väldigt bra filmer om programmen på Skolverkets hemsida

De kommuner som behöver mest hjälp är ofta de som har minst tid och möjlighet att ta emot den. Detta måste addresseras. Det fria skolvalet är ytterligare ett skäl till differentieringen inom resultaten i svenska skolan.

De senaste två åren har rekryteringen till lärarutbildningen förbättrats avsevärt. Däremot söker extremt få till moderna språk, NO och teknik. Jämför med Finland där det går tio sökande per utbildningsplatser.

Likvärdigheten minskar i den svenska skolan
Jenny Kallstenius

Bilder

Eleverna med högsta betyg ökar samtidigt som de som inte alls är godkända ökar. Likvärdigheten minskar på alla plan. Mjuka faktorer som motivation har visat sig vara extremt viktiga.

Skolvalet är ett genuint dilemma. Det missgynnar elever vars föräldrar som inte gör ett aktivt val. Det fria skolvalet har fått som effekt att den sorterar elever, vilket påverkar majoritetens utvecklingsmöjligheter negativt.

Vad huvudmannen kan göra
Erik Nilsson, chef utvecklingsenheten Skolverket

Det är ingen skillnad på det socioekonomiska underlaget i 5A,B eller C. Det är alltså samma skola, samma elevvunderlag men olika lärare. Siffrorna visar sammanlagda provresultat i  Svenska, Matematik och Engelska.

20140114-180729.jpg

Detta kallas för tredjeårsfenomenet som slår både uppåt och neråt. En riktig bra undervisning gör skillnad.

Not: Södertälje har satt en definition av vad som är kvalitet i klassrummet. Sedan har man infört obligatoriska möten – lärande samtal – där man diskuterar sin egen undervisning utifrån detta. Vinsten blir att klassrummen kan korsbefrukta varandra samtidigt som man får en forskningscentrerad diskussion. Vi måste utmana lärarna och formalisera utvecklingsarbetet. Det gör lärarna resultatansvariga!

Man har ovanpå detta anställt utvecklingslärare som kommer och gör praktik hos klasserna. Det ger både avlastning och utveckling. Det är extremt populärt.

20140114-180752.jpg

Ytterligare exempel: Gärdeskolan i Sollentuna – har två lärare i klasserna hela tiden. Detta finansieras genom man allokerar pengarna till detta. Det förutsätter att man ökar klasstorlekar och trimmar alla andra kostnader.

Den stora poängen med ökat samarbete är att man släpper ner utvecklingsarbetet och öppnar för initiativ underifrån.

Vad använder lärarna sin tid till?

Dagboksstudie där lärarna har fått dokumentera sin tid.

20140114-180816.jpg

60% av tiden går till den direkta undervisningen (inkl bedömning). Planering och reflektion är väldigt viktiga. De är också de delar som lärare bedömer har fått stryka på foten under de senaste åren på bekostnad på dokumentation.

20140114-180824.jpg

Det är bekymmersamt att ensamarbetet är så dominerande när vi vet att samarbete är en så enormt viktig kvalitetsfaktor.

Säkra tillgången på kompetenta lärare

20140114-183323.jpg

Bilden är några år gammal men problemet är tydligt. Det är värst inom Komvux och särskolan. Staten har det långsiktiga ansvaret men kan inte påverka söktrycket på kort sikt. Det som nu görs är att man inför ett lägsta krav på högskoleprovet och diskuterar att införa lämplighetsprov. I grund och botten måste läraryrket göras attraktivt.

Fortbildning är extremt viktigt – behöriga lärare är en förutsättning för goda resultat. Därför är det absolut kommunens ansvar.

Samtidigt som staten satsar mycket på fortbildning för alla lärare men… …Till våren är söktrycket ner med 1/3.

Det som gör det hela extra problematiskt är att läroplaner och styrdokument bygger på att lärarna besitter kompetensen. Gör de inte det så finns inte utrymmet att uppfylla målen.

Kvalitetsarbete

Det här bilden ger en ganska bra bild på tre sekunder av huvudmannens, dvs Barn- och ungdomsnämndens uppdrag.

20140114-183346.jpg

Värt att säga här är att betyg i sig har en liten effekt på skolresultaten. Den enda poängen med det är att skapa mäterier för nationell jämförelse. Dessa finns däremot redan i och med de nationella proven. Betyg är alltså inte ett verktyg som driver på utvecklingen nämnvärt i rätt riktning.

Mer matnyttig information om detta finns här på skolverkets hemsida:
http://www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete

20140114-183502.jpg

Vad händer det närmaste året?

20140114-183447.jpg

Seminarium: Skolans ansvar att motverka kränkande behandling, Växjö 2 okt 2013, Mikael Hellstadius

 

20131019-134906.jpg

 

Regelverket i skollagen hanterar kränkningar mellan barn och från vuxna till barn. Elever som kränker vuxna faller in under arbetsmiljö- och straffrättsliga bestämmelser.

Sen är det skillnad på diskriminering, trakasserier och kränkningar. Trakasserier är kränkningar med diskriminerande grund. Ex: ”bög”, medans ”glasögonorm” blir en kränkning. Det är olika lagstifning för olika företeelser.

EU har drivit fram att alla länder ska ha en sammanhållen diskrimineringslagstiftning vilket gör att det blir parallella regelverk som träffar skolan.

Skolor är ålagda att varje år upprätta planer mot kränkande behandling med direkta förebyggande åtgärder. Denna kan med fördel bakas ihop med likabehandlingsplanen. Det ska finnas unika riskanalyser för varje förskole-, fritids- eller skolenhet. Främjande faktorer skiljer sig även mellan enheter, så det finns en stor poäng i att göra det här arbetet.

Skolverket publicerar allmänna råd om hur detta ska utformas. Det är extremt viktigt att man beskriver tydliga rutiner för hur detta ska dokumenteras. Kommunikationen till föräldrarna är central. Ser man inte till att föräldrarna har all information som är möjlig att ge dem, punktligt och snabbt så skapar man sig lätt onödiga problem.

Det kan t ex vara sektretessbelagt vem som slagit vem. Så vilken information man lämnar ut är en balansgång. I samma sekund som det blir polissak eller att socialen blir inblandad faller det in under gängse regler och rutiner men innan man kommit dit vinner man på att ha glasklara rutiner.

Internt är det viktigt att hålla på sekretessen. Lärare ska inte ha tillgång till andra åtgärdsplaner än de som berör dem. Detta även om det inte i alla fall är reglerat i lag.

Alla anställda har anmälningskyldighet till förskolechef eller rektor. Därefter har rektor anmälningsskyldighet till huvudmannen. Utredningen måste sedan kommuniceras (en absolut skyldighet) så att huvudmannen får rätt slutlig bild.

Anmälan är alltid underordnad att utredningen kommer igång.

Anmälningsskyldgheten gäller kränkning som skett i samband med verksamheten. Skolskjuts innefattas här. Kränkningar på nätet ryms inom detta så fort som skolan får kännedom om det. Spiller det in i skolans rum så är det ”i samband med skolans verksamhet”.

Det förebyggande arbetet är nyckeln för att möta detta. Det börjar med riktlinjer.

Det är inte lämpligt att lärare är privata facebook väner med elever. Mikael Hellstadius driver tesen att det inte ens är ok att man har ett lärarkonto på facebook eftersom det har ganska stora baksidor. Situationer där det är tveksamt om en anställd är tjänsteman eller privatperson och därefter jämlikhetsaspekten. Det finns gott om barn som av olika skäl inte vill vara del av facebook, t ex efter dåliga erfarenheter eller helt enkelt inte har de ekonomiska förutsättningarna att rent tekniskt kunna finnas där. Det blir väldigt exkluderande för dessa.

Är det så att skolan bedömer att något bör polisanmälas, dvs, att man bedömer det som en brottslig handling så kan man inte skjuta över den skyldigheten på någon annan. Enligt resonemanget ovan så ryms allt som hittas på sociala medier. Detta är nuvarande rekommendation, inte lagtext. Lundsbergsärendet kommer troligtvis ge en hel del förtydligande kring vad som ryms inom skolans ansvar.

Barn- och elevombudet är högsta insats för att reda ut problem kring kränkande behandling och driver skadeståndstvister för elever och vårdnadshavare. Det finns ett glapp här eftersom diskriminering inte täcks av BoE. Det inenbär att det idag är mycket lättare att begära skadestånd för att ha blivit kallad glasögonorm (jag skriver detta utan att raljera, det är bara för att exemplifiera) än för sexuella trakasserier. Pågående utredningar håller på att adressera detta.

Seminarie: Barn som vistas i landet utan tillstånd. Växjö 2 okt 2013, Mikael Hellstadius

20131019-134428.jpg

Från 1 juli 2013 har dessa barn rätt till utbildning. Dessförinnan var det inte reglerat.

Det rör sig om barn som aldrig gett sig till känna för myndigheterna,
barn som fått avslag på ansökan om uppehållstillstånd samt
barn vars tidsbegränsade uppehållstillstånd har upphört.

Upp till 18 års ålder har de samma rätt till undervisning som bosatta i landet, Gäller förskoleklass och de obligatoriska skolformerna. Detta handlar alltså om rätt till utbildning, inte skolplikt. Det berättigar till statsbidrag, efter ett snitt som räknas på antalet asylsökande barn i kommunen de senaste tre åren. Det ger alltså ingalunda full ersättning. Skolverket får inte ta in uppgifter om dessa barn.

I och med detta har man strukit skyldigheten förskolan att rapportera existensen av barnen till polisen. Den kvarstår däremot för socialnämnden. Däremot görs inga ändringar av sekretessbestämmelserna.

Polisen har fortfarande rätten att hämta barn för utvisning vid en skola. Rikspolisstyrelsen har föreslagit att motsatsen ska skrivas in i polisens egna föreskrifter. Huvudmännen (skolan) ska ha egna föreskrifter för om ett barn plötsligt blir avvisad eller hämtad av polis i skolan. Dagens praxis hos polisen begränsar men utesluter inte att barn hämtas i skolan.

Det finns saker som komplicerar. Avvisning kan vara beslutad men uppskjuten pga situationen i det aktuella landet. Parantes, men ändå.

En skola kan skydda en elev genom att sekretessbelägga materialet.
23 kap 2§ tredje stycket ger rätt att sekretessbelägga allmänna uppgifter om barn man kan anta att den enskilde lider men av att den sprids.

Den skapades för att skydda människor med skyddad identitet. Det är däremot oklart om det håller i domstol eftersom lagtexten har en helt annan bakgrund än vad den i så fall uppstod för samt att det går rättsligt att ifrågasätta om det verkligen går att hävda att lida men när det handlar om rättsutövning som det handlar om vid avvisning.

Prop 2012/13:58 s 24-25 skyddar rektorer och tjänstemän från tjänstefel men räcker inte rättsligt för att skydda barnen. Notera att friskolor inte kan nyttja möjligheten att skydda identiteten.

Situationen ställer dessutom lokala dokumentationsregler på ända. Skolan har behov av att kunna kontakta föräldrar men kan inte skydda uppgiften. Ansökningar och blanketter kommer vara ofullständiga och det måste fungera.

Ingen har tittat på försäkringsfrågan. Det här är en öppen fråga där kommunen har en skyldighet att informera vårdnadshavare om att barnen är oförsäkrade. Det bästa en kommun kan göra är att se över möjligheten att försäkra barnen.

Nytt ämne – Särskilt stöd

Vi sätter gränsen för särskilt stöd, vilket får åtgärdsprogram som följd, vid godkänt, alltså E. Detta gäller obönhörligen för nyanlända som alltid ska ha ett åtgärdsprogram.

Rätten till särskilt stöd går nu att överklaga. Vid gemensam vårdnad måste båda föräldrarna stå bakom överklagan för att talan ska kunna föras. Det är formalia som föräldrar ofta missar.

Kunskapsgenomgång lågstadiet i Linköping på nämnd 20130926

Vi har väldigt bra resultat i kommunen. Framför allt stack Bäckskolans matematikresultat ut på ett imponerande sätt. Den stora tankeväckande frågan som kom upp under dragningen var denna:

När vi tittar på elevresultaten i matematik har vi från lågstadiet och upp till att de slutar skolan en jämn grupp på unjefär 10% som inte når upp till den lägsta kravnivån i läroplanen. Fritt fram att spekulera i bakgrunden men det är tydligt att detta är ett angeläget problem, oavsett partifärg, oavsett åsikter om skolan eller lösningar.

Kommunen har först i år underlag för att kunna analysera och följa vilka dessa barn är. Det innebär att vi vet inte så mycket som vi skulle vilja önska om hur den här gruppen ser ut över tid. Vi vet däremot att procentuellt är den lika stor som gruppen som idag inte har behörighet till gymnasiet. Den här gruppen står i åk 9 för 80% av alla icke godkända betyg. Alla dessa siffror speglar även läget på riksnivå.

20130926-152542.jpg