Henrik Bracoiner
Chefsekonom på finansinspektionen
VI har bromsat in lite så att inkomsterna ökar med 4-5% per år medans bostädernas priser ökar med 7% per år.

Bra inkomstutveckling, skjunkande räntor och inflyttning till universitetsorterna men också stora förändringar i skattesystemet som premierar lånande och bostadsågande, har drivit på priserna.

På tjugofem år har skuldkvoten fördubblats jämfört med inkomsten. Det oförklarade i bilden är vad man kan misstänka är spekulation. I Danmark vad den oförklarade delen 91% när krisen kom. 

Konsumtionen går ner kraftigt vid en kris. Det är risken för Sverige. Ett ytterligare förslag som står på dagsordningen är att införa ett skuldkvotstak för att ytterligare minska riskbilden för ekonomin. Det dröjer för att utvärdera effekterna av bolånetaket.

Finansinspektionen har en begränsad verktygslåda. De kan inte ändra skattesystemet, räntorna, hyresmarknaden eller byggand, utan har enbart de här verktygen att jobba med.

Per Johansson

Vd Experis

Fyra trender :

• Individens val
• Kunders specialisering
• Teknologi
• Demografi

Det är inte tillgången på kapital som är det stora problemet utan kompetensförsörjningen. Per menar att högutbildade idag kan jobba globalt på distans. Jag håller inte med utifrån mina erfarenheter av outsourcing… …men, men.

39% av företagarna menar att de inte hittar rätt kompetens. Globlalt är det samma siffiror.

Vi har allt färre i arbetsför ålder. Utbildningsinstituten hänger inte med.

Lösningarna som presenteras är en lång lista med gamla uppslag men det nya är fokusen på ”teachable fit”. 

Gunnar Hesse
91% svarar i snitt. Rekordet är 54%. Då har man rätt stora problem. Bild på snittresultatet:

Största problemområdena:

• Kompetens- och talangförsörjning
• Omvärldsbevakning
• Image på marknaden (Varumårkesstrategi)
• Risk
• Hållbarhet
• VD-uvärdering

Kollegiet för bolagsstyrning, tidigare Vd Ratos

Supervisory board gör att all makt hamnar hos företagsledningen. Det är en del i förklaringen till Volkswagenskandalen. I de anglosaxiska länderna finns det ofta mycket splittrade ägarbilder. På riktigt stora amerikanska bolag så finns exempel på bolagsstämmor på 12 personer utan någon fysisk ägare närvarande. Inte ovanligt med Vd och styreslseordförande i samma person.

I de nordiska länderna har vi en mycket mer samlad ägarbild vilket ger oss vår modell. Vi har internationellt sett ett utomordentligt starkt minoritetsskydd. Bryssel hotar modellen men intresset har ökat markant efter framväxten av större amerikanska bolag med tydlig ägarbild. 

Det är extremt sällan som ägarna är tydliga med vad som förväntas. Det är utifrån ägardirektivtet som man ska rekrytera styrelsen. Idealbilden är 4-7 personer. Större styrelse leder till att man kan gömma sig vid större ställningstaganden, hämmar diskussioner och blir tidsödande och kostnadsineffektivt. Det man söker är specialiserade generalister. Skapa arbetsteam – undvik likriktning. Se till att det finns möjlighet att avsätta tid. Det är inte en fritidssysselsättning. Diskutera vilka som kan tillföra eller drar energi.

Det är individer som är det viktiga. 
Värdeskapande styrelsearbete

Kontrollfunktionen

 – kan rädda värden

 – kan ge input till verksamhetsutveckling

Dynamisk motor

 – strategiutveckling

 – impluser / ideer

 – benchmark/best practise

 – långsiktighet

Fd riksdagens talman, styrelseakademins ordförande
SCA, Utrikesministerns lägenhet i kommunal bygger på att moralen och värderingarna i samhället har förändrats. Det här går igen från tidigare skandaler. Mycket förändras över tid. 

Utvecklingen inom svensk bolagsstyrning är mot en högre ‘dödlighet’ hos styrelserna med följden att de interna utvärderingarna får högre vikt och frekvens. När det blir misstag så får det konsekvenser och det rensas rent.

Det är samma typ av förakt att säga att vita amerikanska män inte borde få rösta som att säga att kunderna har fel. Bryr man sig inte om sina kunder eller väljare så kommer man ingen vart.

Det finns hela tiden nya förändringar man inte tagit med i beräkningen. Det gäller att vara på alerten. Utan spaning i vad som saknas eller behöver kompletteras så gräver man gravar. Det gäller framför allt i teknikutvecklingen.

Ex – Musikindustrin som gick om stålindustrin i storlek och Storytel som köper upp förlag för att få rättigheterna.